Längs Afrikas östkust från Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansättning och utgör habitat för en mängd endemiska arter. Regionen är så unik att både Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnära skogarna erbjuder också en mängd tjänster som många människor är beroende av. Skog förhindrar jorderosion, är hem åt pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustområden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt värde. Den stora befolkningen som lever i området gör att mänsklig påverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mångfald. Det största hotet utgör det växande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre. Det blir ofta bilen som förblir det självklara transportmedlet mellan dessa destinationer. Värdefulla grönytor som används för rekreation och en biologisk mångfald får allt oftare ge vika åt städernas frammarch och utbredning.

This thesis was done after a request from the county?s administrative board of Västmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within Västerås municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within Västerås municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods? have emerged and the municipality has expanded.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsåddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I både det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen är också att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekämpa ogräs och bereda en optimal såbädd. Växtföljden i ett mullsåddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillväxt genom en god markstruktur och tillgång till växtnäring, samtidigt som den minskar risken för växtsjukdomar och etablering av ogräs. Eftersom sockerbetans rötter måste växa på djupet så är jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och näringsämnen ur jordprofilen. Mullsådd ingår i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger på en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsåddsystem resulterar i en nästintill halverad bränslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hållbar ekonomi inom växtodling handlar om att hålla odlingskostnaderna nere genom att bland annat få ner maskinkostnaderna.

In connection with Henriksdals wastewater treatment plant (WWTP) a smaller plant is situated called Sjöstadsverket where new methods for wastewater treatment are tested and evaluated in different process lines. On one of the lines experiments with enhanced biological phosphorous removal (EBPR), have been carried out to evaluate if it is a good alternative to traditional chemical phosphorus removal. This thesis evaluates the results from the experiments conducted during fall 2005.The incoming water from Hammarby Sjöstad consists of only household wastewater, which gives a wastewater with high concentrations of nutrients and organic carbon. This is partly positive, because one of the limiting factors for effective biological phosphorus removal is the lack of easily biodegradable organic carbon. The high concentrations of ammonium and phosphorus demand a high reduction to achieve the requirements of outgoing concentration.To optimize the process experiments with different recirculations and different aeration techniques have been made.

Många utövare inom hästsporten använder liniment både före och efter hård ansträngning. Liniment används såväl förebyggande som i behandlande syfte av hästars muskler och leder vid smärta och svullnader. Detta arbete syftar till att studera eventuella antiinflammatoriska och analgetiska effekter av olika växtextrakt som kan ingå i hästliniment. Växterna som tas upp i litteraturstudien är Kanel (Cinnamomum insulari- montanum hayata), Neem (Azadirachta indica), Pelargon (Pelargonium spp.), Ricin (Ricinus communis), Rosmarin (Rosmarinus officinalis) och Trollhassel (Hamamelis virginiana). Litteraturstudien genererade endast en studie specifik på djurslaget häst.

Syftet med examensarbetet är att skapa en exempel- samling som kan användas vägledande och inspirerande vid omgestaltning av bostadsgårdar, till förmån för ekosystemtjänster. Exempelsamlingen tar även upp skötselaspekten, då denna påverkar resultatet på kort och lång sikt. Syftet är också att visa på och diskutera hur Utvärderingsverktyget för ekosystemtjänster, framtaget av Sweco och Riksbyggen, kan användas vid omgestaltning och om verktyget eventuellt kan anpassas till detta. Förhoppningen är att examensarbetet ska bidra till en ökad förståelse för och betydelsen av att främja ekosystemtjänster i småskaliga projekt. Ekosystemtjänster är de positiva effekter ekosystemen ger till människors välbefinnande. Idag förtätas städer och berövas på den stadsnära naturen. Detta gör att den biologiska mångfalden hotas vilket i sin tur gör att ekosystemtjänster uteblir. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att påverka stadens utveckling mot ett mer hållbart samhälle. Därför är dessa kunskaper viktiga att ha med sig i yrkesrollen. Olika verktyg används i dagsläget för att utvärdera mark som exploateras.

Markägarnas anledningar till att äga skog kan vara många. Med skogsägandet kommer en del frågor och val som markägarna bör ta ställning till, däribland vilka nyttor som ägaren vill tillgodogöra sig? Vad är målet med skogsägandet? För att hjälpa markägare att finna skötselalternativ som stämmer med målbilden kan konsekvensanalyser över olika handlingsalternativ utföras med ett dataprogram som heter Heureka PlanWise. De data som krävs för att utföra dessa analyser är en skogsbruksplan med skogliga data som beskriver skogstillståndet. Detta examensarbete syftar till att med hjälp av Heureka PlanWise ta fram olika skötselstrategier som svarar mot vanliga mål som markägare har. Dessa inställningar skall kunna användas av inspektorer på Norrskog för att ta fram en skötselstrategi åt markägare eller att kunna visa på olika sätt att sköta skogen utifrån olika mål. Arbetet utgick från fem skötselstrategier: ? Bästa förvaltning av skogskapitalet ? Gynnande av biologisk mångfald ? Öka virkesförrådet ? Jämn avverkningsnivå ? Öka tillväxten För att ta reda på vilka skötselstrategier som är av intresse för Norrskogs medlemmar och hur markägarna ställer sig till denna typ av konsekvensanalyser genomfördes fem djupintervjuer.

I dagens skogsbruk bedöms gallringsbehovet utifrån gallringsmallar som ger rekommendationer baserade på avvägningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna är anpassade efter tänkta produktionsskogar och kan således vara bristfälliga i andra fall. Därför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i både homogena och heterogena bestånd. Studier har visat att tallens (Pinus sylvestris) grönkronandel har påvisad effekt på diametertillväxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mått ligga till grund för bedömning av gallringsbehov, istället för det indirekta måttet grundyta, som nuvarande gallringsmallar är utformade efter. Tanken är att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

Svensk avfallshantering har förändrats mycket sedan början på 1990-talet. Andelenhushållsavfall som deponerats har minskat medan förbränning, biologisk avfallshantering ochmaterialåtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mängden hushållsavfallökat. För att kunna nå en hållbar och miljömässigt bra förändring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvärdera vilka miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inomavfallsområdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta på hur två olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har påverkat miljöpåverkanskategorierna;växthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrån uppsatta politiska mål och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpåverkan från respektive scenario fås och utvärderas med hjälp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gång.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad påverkanpå miljön för i stort sett alla aktuella påverkanskategorier för de båda studerade regionerna,fram till 2004.

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke.

Denna studie genomfördes i samspel med en forskargrupp inom området växtskyddsbiologi, avdelningen för integrerat växtskydd på SLU Alnarp. Undersökningen gick ut på att övervaka Äpplestekelns flygningsperiod utifrån en prognosmodell baserad på en temperatursumma samt att validera modellen under svenska förhållanden. Studien genomfördes tillsammans med sex odlare för att samla underlag hur stekelns flygningsperiod förhåller sig mellan olika odlingar samt för att se om äpplestekeln har enkel- eller dubbeltopp i flygningen. En dubbel topp eller en utdragen svärmning kan innebära att det finns ett behov för en upprepad behandling. I försöket skedde övervakningen av äpplestekeln på Trädgårdslaboratoriet i Alnarp med hjälp av 8 vita klisterfällor (Rebell bianco) för daglig avräkning. 6 Rebell fällor skickades även in succesivt av sex odlare lokaliserade i södra Sverige för avräkning och sammanställning.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.