Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder på att den globala matindustrin är ohållbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen är att konsumera mer närproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vår mat hamnar på bordet. Därför är det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstår på allt fler ställen runtom i världen.Syftet med detta arbete är att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna med stadsodling och frågeställningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet?? För att besvara frågeställningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, Trädgård på spåret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att Trädgård på spåret är en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invånare med mat är orealistiskt men att stadsodling har många andra aspekter inom hållbarhet. Stadsodling kan verka för social hållbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Kantzoner mot vattendrag är av stor betydelse för att upprätthålla eller förbättra vattenkvaliteten i våra vattendrag. De strandnära zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mångfald. De utgör barriärer för näringsämnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. Trädens rötter armerar jorden närmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör användas och hur bredden på kantzonen, med hjälp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhållandena runt vattendraget.

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline.

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i upplevelsen av förändring under den här livsfasen.

Through millennia, humans have shaped the European landscapes. Agriculture, hunting andforestry have influenced virtually every ecosystem on the continent and formed what we todaythink of as the cultural landscape; a mosaic pattern of cropland, fields, pasture and forests. Thepast two centuries, globalization, industrialization and urbanization have come to pose a threatto the existence of these landscapes. European farmlands are now being abandoned at analarming rate, and the associated loss of landscape preservation, biodiversity and ecosystemservices is a concern to the scientific community and public alike.This thesis studies if the implementation of the relatively new conservation strategy rewilding(recreating self-sustaining ecosystems and reintroducing keystone species) can be a part of thesolution to preserve cultural landscapes and biodiversity in Sweden. Through interviewssupplemented with studies of published works, expertise from different fields has beencompiled to provide an overall picture of the capacity of rewildings as conservation method.

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens gränssnitt mot människan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebär att tömningsoperationen idag måste utföras av användaren med hjälp av en separat produkt som med hjälp av luft samlar restprodukterna i en påse.Examensarbetet genomfördes på Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens gränssnitt mot människan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebär att tömningsoperationen idag måste utföras av användaren med hjälp av en separat produkt som med hjälp av luft samlar restprodukterna i en påse.Examensarbetet genomfördes på Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

En meandrande å är en miljötyp som bidrar till hög biologisk mångfald. I många fall har dessapåverkats av människan genom uträtning och uppdämning av det flödande vattnet, vilket harsänkt de biologiska värdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer på att göra en del av denmeandrande Moraån i Södertälje till ett naturreservat. Då samlad, detaljerad dokumentationom området saknades och ån är utpekad som ett särskilt känsligt område med hänsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms län, gjordes därför i maj 2010 enbiotopkartering. Utifrån beräkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekområden, uppväxtområden samtståndplatser.

Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

Regnbäddar, eller Rain Gardens, är växtbäddar som både fördröjer och renar dagvatten och är ett sätt att efterlikna naturens eget sätt att rena vatten. Regnbäddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan även vara en vacker detalj i en villaträdgård. Klimatförändringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten från staden är omodernt och ineffektivt. Regnbädden tar hand om vattnet på plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomsläppliga markbeläggningar skapas ett uthålligt dagvattensystem.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen.

Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhåller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstås. Studien är en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestående av åtta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes på två nivåer där den första, makrodiskursiva nivån, belyser hur diagnosen ADHD och de svårigheter den står för förklaras. Två huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.