Sök:

Sökresultat:

386 Uppsatser om Biologisk bekämpning - Sida 6 av 26

Inplantering av fisk och dess pÄverkan pÄ biologisk mÄngfald i HökensÄsomrÄdet : En jÀmförelse av invertebratfauna mellan sjöar

Fiskodling har visat sig pÄverka den biologiska mÄngfalden negativt, bl. a genom ökad nÀringsbelastning och Àndrad genetisk uppsÀttning genom att man avlat den odlade fisken pÄ andra egenskaper Àn vad som Àr fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan inplanterad fisk har pÄ invertebratfaunan och dÀrigenom den biologiska mÄngfalden. Studien Àr utförd pÄ HökensÄsomrÄdet i VÀstra Götalands lÀn dÀr det finns ett 20-tal sjöar som ingÄr i en sportfiskeverksamhet. I studien ingÄr sju stycken sjöar; fyra som Ärligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade.

Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Socker - en söt produkt nu som dÄ

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Potential för produktion i kantzoner att gynna bÄde miljön och mÀnniskan : En litteraturstudie med fokus pÄ kolinlagring, nÀringslÀckage och biologisk mÄngfald

Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.

Slite upplevelselandskap : att gestalta för biologisk mÄngfald

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid VĂ€stra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott pĂ„ norra Gotland dĂ€r det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnĂ€ringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns omrĂ„den som Ă€r utpekade bĂ„de som riksintresse för naturvĂ„rd och för vĂ€rdefulla Ă€mnen och mineraler. I VĂ€stra brottets nĂ€rhet finns naturmiljöer dĂ€r mĂ„nga rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hĂ€vd och brukade marker. År 2021 berĂ€knas brottet ha nĂ„tt sin brytningsgrĂ€ns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus pĂ„ att införa naturhabitat frĂ„n nĂ€rliggande omrĂ„den, slutförs. Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö dĂ€r naturen möter det industriella kulturlandskapet.

Återvinning av fosfor frĂ„n avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening : En studie i att fĂ€lla ut Struvit ur rejektvatten frĂ„n rötat bio-P-slam

Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

EU-rÀttens pÄverkan pÄ den svenska arbetsrÀttsliga modellen : Ett konkurrensrÀttsligt perspektivt

Ekosystembaserad förvaltning bygger pÄ en helhetlig syn pÄ ekosystemen och dess förhÄllande till mÀnsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge Àr ett de lÀngst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. LÄng vÀg ÄterstÄr dock för att uppnÄ de mÄlsÀttningar som satts och sÀrskilt gÀller detta miljömÄlet för biologisk mÄngfald. Trots att fiskeri utpekats som den största pÄverkningsfaktorn pÄ biologisk mÄngfald har det varit lite fokus pÄ fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den hÀr uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser pÄ vÀrdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fÄtt liten uppmÀrksamhet.Helhetlighet och tvÀrsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de frÀmsta vÀrdena med förvaltningsplanen.

FörÀndring av kÀrlvÀxters artsammansÀttning vid Äterupptagen hÀvd i skogligt avgrÀnsade Àngs- och hagmarker

I det Àldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mÄngfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hÀvda betesmarker och slÄtterÀngar med gammaldags metoder. Men Àr ÄtgÀrderna effektiva och uppfyller de sitt ÀndamÄl? Syftet med denna studie var att Äterinventera 10 stycken provytor frÄn 2002 pÄ gÄrden Brofallet, för att se hur artsammansÀttningen hos kÀrlvÀxter hade pÄverkats av nio sÀsongers Äterupptagen hÀvd. GÄrden ligger helt omgiven av skog, isolerad frÄn annan jordbruksmark.

Bi och vi : En möbel att vila sin tyngd pÄ som belyser det stora i det lilla.

Relationen mellan bi och mÀnniska Àr sÄ pass gammal att man inte helt sÀkert kan sÀga nÀr den uppkom, men man vet sÀkert att honungsbin varit tÀmjda av mÀnniskan i minst 4000 Är. Under hösten 2006 och vÄren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det Àven oroande rapporter frÄn europeiska lÀnder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan Àr att förlusten av biologisk mÄngfald Àr nÄgot som borde oroa hela samhÀllet och nÀr pollinerande insekter försvinner Àr det sÀrskilt orovÀckande, dÄ detta i sin tur kan ha en negativ inverkan pÄ vÀxters reproduktion.Detta projekt utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden? Projektets ledord Àr skörhet och ?det stora i det lilla? och artefaktens primÀra funktion Àr att synliggöra och undervisa i kÀnslan av vad bidöden kan medföra, snarare Àn att vara kommersiellt gÄngbar eller förhÄlla sig till en tydlig mÄlgrupp.

Ekosystemansatsen : pÄ nationell och regional nivÄ

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Biologisk mÄngfald - lÀrares undervisning och elevers insikter i Àmnet

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail..

Hur kan högre rekreationsvÀrden genereras inom en produktionsskog : en studie inriktad pÄ granskog

MÄlet med uppsatsen har varit att undersöka hur det gÄr att arbeta med rekreationsvÀrden i en vinstdrivande produktionsskog, frÄn plantering till avverkning. Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvÀrden? Hur pÄverkar en sÄdan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur pÄverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar Àven till att förmedla en överblick för hur det Àr möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen Àr en litteraturstudie, hÀr undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsomrÄde. I litteraturstudien diskuteras Àven skötselmetoder, certifieringar och lagar.

Risk för kontinuitetsglapp och förlust av biologisk mÄngfald i Solnas ekmiljöer

Den hĂ€r studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvĂ„rdsĂ„tgĂ€rder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmĂ„let "ett rikt vĂ€xt och djurliv" ska den biologiska mĂ„ngfalden bevaras och nyttjas pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mĂ„ngfald, men tyvĂ€rr minskar estĂ„nden av jĂ€ttetrĂ€d kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen gĂ„r lĂ„ngsamt eller i vĂ€rsta fall helt avstannat. Åsikterna om jĂ€tteekarnas minskning verkar enstĂ€mmiga och bero pĂ„ kontinuitetsglapp, upphörd hĂ€vd, igenvĂ€xning, plantering av gran pĂ„ gamla odlingsmarker, brist pĂ„ skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan vĂ€rdefulla ekar och ekeftertrĂ€dare i hela SolnaomrĂ„det samt i fyra bestĂ€mda ektrakter.

Ekologiskt HÄllbar Turism : En nisch för naturens bÀsta

Det Àr allmÀnt kÀnt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen pÄ allvar slog igenom under -50 och 60-talet. PÄ senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen Àr dominerande rÄder det inga tvivel om men det Àr viktigt att alternativ turism sÄsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hÄllbar.Vandringen mot toppen Àr lÄng och brant för den ekologiskt hÄllbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar Ät sig nÀstan all energi frÄn solljuset. Det innebÀr att den ekologiskt hÄllbara turismen mÄste kÀmpa i hÄrd konkurrens med de andra aktörerna pÄ marknaden. Aktörer som i dagslÀget och Àven i fortsÀttningen kommer vara starkare, men det sÀger inte att det inte finns plats för ekologiskt hÄllbar turism.Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp bÄde skrÀmmande exempel dÀr varumÀrket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rÀtt anvÀnd ekoturism som ett verktyg för vÀrnande av biologisk mÄngfald.

An African Beacon of Prosperity: En kvalitativ analys av fattigdomsbek?mpning och h?llbar utveckling i Etiopien

This study aims to analyse the connection between poverty reduction and sustainable development through strategies used for the reduction of poverty. With the methodology of content analysis of three policy documents to provide and easy overview of how the government of Ethiopia is planning to achieve sustainable and long-term poverty alleviation. The focus of this study will be on Ethiopia, a country with very high economic growth in the past years but still with hight poverty rates. The purpose of this study is to contribute to the already existing and broad knowledge and research of sustainable development and poverty alleviation and contribute with more research in Ethiopia where the research done in this specific area and region is not in abundance. In this study all dimensions of sustainable development, social, economic and ecological are included to get a more holistic picture of the sustainable development in the government?s plans and its challenges.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->