The construction industry can contribute to a healthier sustainable community. A development that is going on right now is by using more prefabricated volume- and plan elements on the construction sites. Building with this method not only provides a benefit to the environment, but also reduces production rates by taking up to 80 percent less time to build. By building in this way it will be easier to recycle and keep all the material that otherwise would go to waste. Also by building inside a protected environment, the material retains its good quality.This report will take forward proposals on further development of prefabricated volume element of wood, by first presenting this construction methods advantages and disadvantages..

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä.

Prefabricering eller platsbyggt hus? Många ställer sig den frågan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefabgentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur går man tillväga?Detta examensarbete är en framtagning på hur man anpassar ett småhus till prefabricering.Platsbyggt hus är ett hus som byggs på plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas.Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus.Prefabricering av hus är däremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri.

The purpose of this study is to facilitate sustainable building by the use of BIM. The goal is to determine which aspects of sustainable building, which can be analyzed mainly with BIM tools, but also other aids.The study is based on literature studies and interviews. The literature review examines aspects important for sustainable building by studying environmental certification systems applicable in Sweden, as well as the BIM tools available on the market to analyze these aspects. The literature also includes the concepts of BIM and sustainability in order to provide a clearer view of its meaning. The interviews have brought the study's overall understanding of the industry and guidance on the subject.The results are presented in a table, where the aspects relevant to sustainable building are listed.

Prefabricering eller platsbyggt hus? Många ställer sig den frågan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefabgentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur går man tillväga?Detta examensarbete är en framtagning på hur man anpassar ett småhus till prefabricering.Platsbyggt hus är ett hus som byggs på plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas.Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus.Prefabricering av hus är däremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri.

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä. Sverige ligger i framkant med byggande av trästommar i Europa. Byggnadsmaterialet trä klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner i kombination med andra material.

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i Växjö har hjälpt oss kartlägga skalväggars för- och nackdelar. Från intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan därifrån dragit slutsatser. Det är inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som är att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, årstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hänsyns till.Genom att planera bättre, öka förtillverkningen, skapa en bättre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, så anser man allmänt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. Då man kan få kortare byggtider och lägre totalkostnader. .

Byggnadssektorn uppskattas idag står för 40 % av Sveriges totala energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar allt högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader såväl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten är något byggindustrin strävar efter idag. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trävillor utifrån modulbyggande. Syftet är att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krävs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trävillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.

Det finns stor potential i byggbranschen att förbättra produktionsprocessen på en arbetsplats med hjälp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som är särskilt intressant att studera är det platsgjutna betongbyggandet. Här utförs många olika, men sammanhängande, moment tätt på varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det är därför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbättra produktionsprocessen är 4D CAD.

This bachelor thesis has the purpose to visualize and document the air movementsprovided by different ventilation principles in an operating theatre. The visualizationwill be made as simple as possible in a physical model. The model and thedocumentation should be able to use in educational purposes.The study is based on the two most common systems for airflow, currently used inoperating theatres. The first principle is displacement ventilation in which the air issupplied at low velocity along the floor. The second principle is vertical parallel laminarairflow in which the air is compressed like a piston from ceiling to the floor.A review of literature resulted in the choice of size, design, and scale factor for themodel, as well as choices of ventilation principles and airflows.

Stora förändringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhället har lett till att allt fler människor flyttat in till städerna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. På senare tid har kraven på produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB, som är ett litet familjeägt industriellt företag som tillverkar ytterväggelement i trä, men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverka större väggelement som är mer färdigställda. Syftet med arbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. Målet är att utforma ett antal väggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop på valfritt sätt till en färdig byggnad.Utifrån att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets främsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanställas.

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.