Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.

Anledningen till att examensarbetet ?Mångkultur, historia och samhälle? gått från tanke till handling är en gryende insikt om ett komplext cirkulärt förhållande där orsak och verkan går hand i hand. Ett förhållande som medför att samhället påverkar skolan som i sin tur påverkar samhället. Insikten om skolans och lärarens roll i denna förändringsprocess är drivkraften i detta examensarbete. Sedan en längre tid tillbaka är Sverige ett mångkulturellt samhälle.

Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder.

Denna studie grundar sig på genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och två svenskfödda kvinnor som är bosatta på landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet är att få en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda på den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo på mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ämnesområde att forska i. Många rapporter påvisar att deltagande i föreningslivet på landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nätverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhällen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv på integration, har jag fått en annan bild av föreningslivets roll på landsbygden.

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Förevarande uppsats har för avsikt att redogöra för den nyligen upphävda förordning (EEG) nr 4056/86, vilken sedan 1987 reglerat konkurrens¬rättens tillämpning på linjesjöfarten genom beviljandet av ett så kallat gruppundantag för linjekonferenser, samt de förändringar på området som upphävandet inneburit och bakgrunden till dessa. Vidare syftar uppsatsen till att klargöra hur förändringarna på området kommer att påverka linjesjöfarten i framtiden. Sedan förordning (EEG) nr 4056/86 antogs har marknaden för linjesjöfarten förändrats avsevärt. Detta faktum utgjorde bakgrunden för en översyn av nämnda förordning, initierad av kommissionen. Resultatet av översynen renderade i en ny förordning vilken stipulerar att förordning (EEG) nr 4056/86 upphävs med verkan två år från publiceringsdagen, det vill säga i oktober 2008. Linjesjöfarten står således inför en stor förändring på konkurrensrättens område.

Aktieägaravtal är ett frekvent använt sätt att mellan delägare i ett aktiebolag reglera frågor avseende det gemensamma aktieägandet. Aktieägaravtalet reglerar många gånger frågor som även i bolagsordningen reglerats. Vid ingående av ett aktieägaravtal riskerar en normkollision uppstå: är det bolagsordningsnormen som ska gälla eller är det aktieägaravtalet? Då rättsläget rörande sådana normkollisioner är oklart, är det av intresse att undersöka om en jämförelse mellan bolagsordning och aktieägaravtal kan klargöra rättsläget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieägaravtal. Dessa argument härleds sedan till nu gällande rätt i den mån det är möjligt.

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krävs för att nå en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi bl.a. ett hållbart resande ? ett resande som inte begränsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövänligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lämna barnen på dagis på väg till pendelparkeringen, ta tåget/ spårvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna uträtta sina ärenden, i samband med att barnen hämtas på vägen hem.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.