Ett stort antal barn/ungdomar separeras från sina familjer och skickas bl.a. till Sverige från konfliktdominerade och krigshärjade länder för att barnet ska ha ett tryggt liv och tillvaro.Syftet med min studie är att beskriva, belysa och analysera den problematik och de svårigheter som uppstår hos ensamkommande flyktingbarn som skickas bland annat till Sverige, av deras föräldrar eller närbekanta, från krigshärjade eller politiskt ostabila länder med förhoppningen att barnet ska garanteras en trygg tillvaro och framtid. Med denna studie vill jag söka svar varför barn skickas ensamma till Sverige, hur dessa mottages, vilka upplevelser de har med sig och hur de upplever sin nya situation. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsmetoden.Resultatet av min studie, i likhet med tidigare forskning, visar att barn som ensamma kommer till Sverige och söker asyl drabbas av psykosomatiska sjukdomar, identitetskonflikter som ett resultat av sina tidigare upplevelser/erfarenheter, separationen från sina föräldrar och närstående samt det nya landet som innebär nya utmaningar..

This project aims to obtain a deeper understanding of what it is like to be young today, and of how young people experience their lives. Identifying and uncovering the process of meaning constitution concerning young people's thoughts and feelings within each subjective individual, and their visions about the future as well as how they experience relations to other people in their surrounding, was achieved with a phenomenological approach. The participants were asked to write a self-report in answer to a carefully formulated question.The received reports were analysed according to the method of Meaning Constitution Analysis and Sphinx Lexica. The result showed that young people's lives are both complex and unique. They rather write about friends than family and write less about the future than we first assumed.

SAMMANFATTNING I mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som är producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas åtta utvalda, erkänt duktiga lärare med olika kön, ålder och erfarenhet med en klass elever under fyra månader. Lärarna har som mål att göra en av Sveriges sämsta klasser till en av de tre bästa. Jag var hänvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill säga vad som är utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten. Metodmässigt har jag valt att analysera vad lärarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationer mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder. Resultatet visar att lärarna främst är intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig motiverade att nå kursmålen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program.

Internets utveckling har skapat nya förutsättningar för många företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB märks detta exempelvis i den problematik som uppstått i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmätandet. Syftet med uppsatsen är därför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i användandet av ett traditionellt produktivitetsmått, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som är relevant att mäta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen är en explorativ studie av kvalitativ karaktär där vald teori samt två modeller som beskriver kategorisering av prestationsmått och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit är att de traditionella produktivitetsmåttet tappat relevans och att nya metoder för att mäta output och värde i digital verksamhet är önskvärt.

Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa.

Invandringen till Sverige är ett omdiskuterat och viktigt samhällsfenomen som ligger i tiden. Asylärenden går oss oftast omärkta förbi och de flesta svenskar har föga inblick i asylsökandes kamp om sin framtid. Vi tydliggör hur människor känner sig behandlade och bemötta under denna process. På grund av den snabbt ökade flyktingströmmen till Sverige, reagerar allmänheten mot invandring. För asylsökande blir processen en grym vardag som för med sig brutala former av mänsklig bortgallring.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Småföretag har begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, det blir därmed viktigt för dem att använda sig av kostnadseffektiva metoder för att kunna nå ut till kunderna. Marknadsföring är en avgörande del när det gäller överlevnad och expandering. Många aspekter spelar in när det handlar om företagens framtid, allt från hur man positionerar sig till hur effektivt man använder sig av marknadsföringsmixen. Det gäller att synas och att få kundens uppmärksamhet samt få kunderna till återköp.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt läge vid sjön Roxen och Göta kanal som på sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik på kanalen, vilket även lockar besökande på land. Det lilla samhället präglas av småskalighet men har närhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsområden och i detta sammanhang nämns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skär idag genom samhället, men tågen stannar inte här. Om Ostlänken blir verklighet, som innebär att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltågstrafik, skulle Norsholm kunna få en egen pendeltågsstation med täta avgångar inom regionen. Flera viktiga planeringsfrågor aktualiseras beträffande Norsholms framtid, men den viktigaste är var och hur en expansion av orten kan ske, vilket föranleder en strategi som kan formuleras genom ett program..

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera EVA som lämpligt prestationsmått till grund för belöning samt bedöma EVA:s utsikter i svenska företag. Avsikten är att sammanföra skriven teori om EVA med utgångspunkt från upphovsmännens ansats. Uppsatsen är till stor del en litteraturstudie som utgår från teorin kring EVA och därför har skriven litteratur, dels från upphovsmakarna och dels från andra författare inom ämnet, granskats. För att täcka in ett svenskt perspektiv har semistrukturerade intervjuer företagits med personer insatta i ämnet. För att skapa förståelse för EVA behandlas först agentteorin och därefter teorin om EVA och belöningar.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmänhet och med fokus på gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi få perspektiv på de förändringar som gymnasiet och särskilt det individuella programmet står inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån olika infallsvinklar, där vi lägger tyngdpunkten på makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn på skolan generellt, på det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad påverkar den svenska skolan. Metoden vi använde oss av är kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, där vi intervjuade nio elever.