Sökresultat:
1567 Uppsatser om Bilens framtid i Malmö - Sida 24 av 105
Framtidens historia,historians framtid : en studie om historieÀmnet i gymnasiereformen, Gy2011
Syftet Àr att undersöka vilka ifrÄgasÀttanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrÄgasÀttande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesÀtt fÄr fortgÄ sÄ lÀnge inga röster höjs som ifrÄgasÀtter den, detta sker med utgÄngspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhÀllet och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstÄr nÀr det sker förslag pÄ förÀndringar, jag skall dÀrför undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÄdana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gÀllande historieÀmnet. Syftet med studien Àr att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta Ästadkommits skillnader mot tidigare lÀroplan och kursmÄl samt vad man önskar uppnÄ med gymnasiereformen.
Det professionella samtalet pÄ försÀkringskassan - En studie om betydelsen av det professionella samtalet pÄ försÀkringskassan, med inriktning pÄ rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna
I denna studie har vi undersökt behovet och betydelsen av det professionella samtalet pÄ försÀkringskassan, samt om vÀgledning (med inriktning pÄ studier, yrke och framtid) Àr en viktig del vid rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna. Vi anser att studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna vara verksamma inom en rad olika arbetsomrÄden dÀr kommunikation och personliga möten Àr av avgörande betydelse. Vi inser att vi inte kan dra nÄgra generella slutsatser utifrÄn vÄr ringa undersökning, det vi dÀremot kan göra Àr att skönja mönster hur studie- och yrkesvÀgledning skulle kunna vara till nytta vid rehabilitering. UtifrÄn vÄr undersökning finner vi belÀgg för att det finns en framtida arbetsmarknad för studie- och yrkesvÀgledare inom försÀkringskassan och dÄ frÀmst inom rehabilitering..
Vuxna personers upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta: En litteraturstudie
LÄngvarig smÀrta Àr en smÀrta som ska ha pÄgÄtt i tre eller sex mÄnader och Àr en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. LÄngvarig smÀrta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svÄrt att förstÄ den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smÀrtan förÀndrar sjÀlvbilden och distanserar det sociala livet, att kÀnna ett behov av stöd som inkrÀktar pÄ oberoendet, att kÀnna att andra inte förstÄr den osynliga smÀrtan, att smÀrtan och kroppen Àr en motstÄndare som man slÄss mot dagligen och att strÀva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.
Att vara fritidspedagog Àr inte alltid lÀtt. En undersökning om fritidspedagogers ohÀlsa som handlar om stress och utbrÀndhet s
Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn sex semistrukturerade intervjuer.
Chefers upplevelser av eget och framtida ledarskap
The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles.
Flödesbalans för förÀdlingsverken i Svappavaara
LKAB har som mÄl att utöka produktionen av jÀrnmalmsprodukter till 37 miljoner ton Är 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i nÀrheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förÀdlingsverk med rÄgods. I nulÀget anvÀnds endast rÄgods frÄn Kiruna och Gruvberget, och det Àr av intresse att kartlÀgga processdata med dessa malmer som rÄgods för att etablera ett nollÀge. PÄ det sÀttet finns det kÀnda referenser nÀr verken i Svappavaara förses med rÄgods frÄn andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulÀgesanalys. Energi- och jÀrnförluster identifierades och möjligheten till Ätervinning av vatten och spill frÄn pelletsverket studerades.
Den svenska e-sportscenen
Den svenska e-sportscenen har pÄ kort tid gÄtt frÄn en klubb för intern beundran till en massrörelse som visas pÄ bÀsta sÀndningstid i flera TV-kanaler. Samtidigt finns det fÄ som gÄtt pÄ djupet med svensk e-sport och dess utövare. NÀstan allt som skrivs i media Àr personportrÀtt av engagerade personer, rubriker om miljonvinster och referat av spelade matcher. Vi har valt att försöka ta oss bakom kulisserna och se hur e-sporten i Sverige Àr uppbyggd.I en serie samtalsintervjuer med nyckelpersoner, storstjÀrnor och spelare pÄ vÀg upp har vi undersökt vilka de svenska proffsspelarna Àr, vad de har för förutsÀttningar i dag och hur de ser pÄ sin framtid.Vi har mött en ung och oorganiserad bransch som sjÀlva ser stor potential att vÀxa, men samtidigt efterlyser mer struktur. Mycket av den infrastruktur som traditionell sport har saknas helt eller delvis i e-sport, och det Àr ett stort och spretigt fÀlt dÀr varje spel har sina egna spelare och sina egna förutsÀttningar.Arbetet har utmynnat i radiodokumentÀren Den svenska e-sportscenen dÀr ett tiotal personer fÄr ge sin bild av svensk e-sport..
ATT BĂRJA SKOLAN IGEN?Retroperspektiv pĂ„ sent anlĂ€nda elevers upplevelser av skolgĂ„ng, identitet och framtid
Syftet med undersökningen Àr att se hur sent anlÀnda elever har upplevt och pÄverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom vÄra informanters berÀttelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har pÄverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser pÄ sin roll i dagens samhÀlle. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn berÀttelseforskning för att nÄ informanternas livsberÀttelser.
Transition hos nÀrstÄende som vÄrdar en familjemedlem drabbad av stroke
MÀnniskor som drabbas av stroke fÄr ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förÀndrad framtid Àven för den nÀrstÄende som tar pÄ sig en vÄrdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos nÀrstÄende som vÄrdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svÄrigheter att anta nya roller: leva i en förÀndrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig sjÀlv och omvÀrdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition Àr en komplex process som integrerar mÄnga delar av mÀnniskans livsvÀrld.
SO - en orientering i en tid av förÀndring : En kvalitativ undersökning av SO-lÀrares syn pÄ sitt Àmne, dess plats och framtid
SO Àr ett blockÀmne, bestÄende av geografi, historia, religions- och samhÀllsvetenskap, som under de senaste femtio Ären haft en plats i den svenska grundskolan. SO-Àmnets innehÄll, organisering och arbetssÀtt har dock varierat under dessa femtio Är. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma SO-lÀrare ser pÄ sitt Àmne, sin behörighet och pÄ de förÀndringar som Àr pÄ vÀg att ske inom SO-Àmnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att fÄ svar pÄ syftets frÄga har fem SO-lÀrare intervjuats.Studien visar pÄ hur de intervjuade lÀrarna ser positivt pÄ SO-Àmnets blocktanke och gÀrna vill utveckla detta blocktÀnkande. I samma anda visar lÀrarna pÄ en vilja att öka integreringen mellan SO-Àmnet och andra skolÀmnen.
Det önskvÀrda barnet - en studie av pedagogisk bedömning
I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.
Konsten att behÄlla ungdomar i föreningsidrotten : En intervjustudie ur ett föreningsperspektiv
Ungdomarna Àr idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör pÄ fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har sÄ vÀljer mÄnga ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror pÄ olika aspekter sÄsom ekonomi, kompisar, förÀldrapÄverkan och nya fritidsintressen. DÀrför Àr det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behÄlla ungdomar och det Àr ocksÄ syftet till denna studie.
Industri - nej tack
De flesta som lÀmnar grundskolan vÀljer ett gymnasieprogram i fortsÀttningen. En liten andel av dem vÀljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever Àr att belysa den oro som vi yrkeslÀrare pÄ Gislaveds Gymnasium liksom företagarna kÀnner nÀr det gÀller brist pÄ kompetent personal. Signalerna som vi fÄr pekar pÄ att företagen gÄr till mötes en framtid som kan innebÀra minskad tillgÄng till utbildad arbetskraft. SvÄrigheterna att fÄ flera duktiga elever att söka IP Äterspeglas i bristen pÄ duktiga yrkesutövare inom omrÄden som plÄt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.
Strategier för bilsnÄla stÀder
Denna uppsats syfte Àr att för min egen, men ocksÄ för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa pÄ vad det finns för strategier i planeringen för bilsnÄla stÀder. UtslÀppen frÄn vÄra transporter Àr en stor bov i dramat nÀr de gÀller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har lÀnge haft, en naturlig roll i vÄra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utslÀppsproblematiken Àven andra problem i staden sÄsom bristande sÀkerhet och attraktivitet. SÄ hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnÄla stÀder? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie dÀr jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hÄllbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnÄl stadsplanering.
Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gÀller insatser för ett hÄllbart transportsystem, dÀr egentligen alla Àr nödvÀndiga.
Entreprenörskap i skolan. Om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan
Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden.
NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap?
Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..