Trots en ökande trend av antalet kvinnliga entreprenörer är proportionen till manliga entreprenörer fortfarande relativt låg. Anledningen kan bland annat bero på att entreprenörskap definieras efter egenskaper som återfinns bland typiska manliga egenskaper som till exempel riskbenägenhet och en stor självtillit. Med stor sannolikhet är detta en av orsakerna till att få kvinnor kan identifiera sig själva med rollen som entreprenör. Denna studie undersöker vad som i nuläget utförs för att främja entreprenörskap bland kvinnor och vad detta kommer att bidra till i framtiden gällande det kvinnliga entreprenörskapet. Metoden har skapats genom ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av intervjuer.

Gasomrörning i skänk är en vanligt förekommande omrörningsmetod som tillämpas inom industrin vid färdigställning av det smälta stålets sammansättning. Vanligen tillförs gasen skänken via en eller några s.k. spolstenar, vilka förekommer i flera modeller och utföranden. Om och hur olika spolstensmodeller skiljer sig åt, vad gäller deras inverkan på gasomrörningens egenskaper, är dock inte utrett av någon oberoende studie. I detta examensarbete har ett mindre urval av de spolstensmodeller som finns på marknaden undersökts med vattenmodellering, där bubbelplymer och recirkulationsflöden på olika sätt studerats.

Detta är en kvalitativ studie på ämnet familjehemsrekrytering. För att uppnå studiens syfte som var att belysa familjehemssekreterares uppfattning och erfarenheter om rekrytering av familjehem så genomfördes intervjuer med tre handläggare från två olika kommuner samt så tog jag del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Under intervjuerna framkom det att det var svårt att finna familjer som var intresserade av att bli familjehem och detta ställde handläggare i dilemman om hur höga krav de kan ställa. Viktiga faktorer och egenskaper ansåg handläggarna bland annat var att det fanns ett stort engagemang hos familjerna, bra samarbete mellan socialtjänst, familjehem och biologiska föräldrar. Både forskning och respondenterna menade att det finns flertalet faktorer som spelar in om huruvida en placering skall vara lyckad och studien visar hur handläggarna arbetar med att finna dessa egenskaper samt finna exkluderingsfaktorer och utreda vilka motiven är till att familjerna vill bli familjehem..

Denna rapport har tagits fram för att undersöka och sprida information om trikå av pappersgarn från bananväxten manillahampa ?musa textilis?. Behovet av skonsamma och mindre miljöpåverkande material är väldigt aktuellt inom beklädnadsindustrin. Många av de material som används idag tär på miljön och världens resurser. Studien undersöker pappersgarns mekaniska egenskaper och färgbarhet.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? är en nätverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlägga enskilda aktörers nätverk samt besvara frågeställningarna vilka förutsättningar för informationsspridning och group performance som går att härleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nätverk. Studieobjektet för uppsatsen är MTR Stockholm som på uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmärksammat att verksamhetsomårdet lokalvården klarat sina uppdrag med bravur senaste året efter att vissa organisatoriska förändringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom därigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvården vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsområden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter på olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Tidigare forskning har påvisat att självkänslan är möjlig att tillfälligt förändra. Detta har undersökts genom experimentella studier där manipulationer av olika slag har genomförts. Manipulationerna har bestått av indirekta undersökningar om prestation och andra direkta undersökningar om individernas självuppfattning.Studien undersökte om direkt och indirekt manipulation påverkade självkänslan i två experiment. I Experiment 1 användes kunskapstest i geografi och i Experiment 2 skulle deltagarna avgöra om positiva eller negativa egenskaper passade dem. Resultatet visade att varken geografikunskaper eller egenskaper påverkade självkänslan.

Många människor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador är obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rädsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi är en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits några mätmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i åldrarna 8-17 år. Data från 677 barn samlades in i skolor i Stockholmsområdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig själv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkännande. Tidigare forskning har istor utsträckning berört anställningsrekommendation utifrån intervjuer och demest framgångsrika resultaten har visat sig vara självförbättrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur självförbättrande IM taktik i personligtbrev, två kvalitéer av meriter, påverkar ett beslut omanställningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsättning personliga egenskaperrelaterar till självförbättrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 män. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanställningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjälvförbättrande IM taktik skattats.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan.Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika.

Specialarbete, 7,5 hp Svenska språket,fortsättningskurs 1203 Vt 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Då artificiella intelligenta agenter försöker navigera i en virtuell värld med statiska hinder så behöver dess väg beräknas. För denna beräkning används ett lager som beskriver hur och vart agenten kan röra sig i världen kallat för sökrymd. Detta kan göras på flera olika sätt vilket ger skillnad i prestanda och minnesåtgång samt indirekta fördelar genom sättet sökrymden är uppbyggd på. Genom att jämföra dessa skillnader i olika miljöer så kan resultatet påvisa vilka egenskaper sökrymdstyperna ger i de olika miljöerna.Rapporten visar att n-sidat polygonbaserat navigationsnät ger mycket bra egenskaper i de olika mätningarna och ger även flera fördelar på grund av dess utformning som gör att det kan anpassa sig bra till olika miljöer..

studier visar en låg produktivitet jämfört med andra branscher men också komplexiteten av produktivitetsmätningar. Syftet med rapporten är att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som påverkar förmågan att få ut produktiviteten på en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes på fyra av Peabs projekt och frågeställningen besvarades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkätundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspåverkande faktorer såsom kommunikation, motivation, kompetens och samarbete. Vid jämförelse används en incitamentkvot som ställs i relation till enkätundersökningarna och intervjuerna.Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmågor, arbetssätt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet på arbetsplatserna.Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssätt som tenderar i att ge en hög produktivitet..

Värmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, är inte någon nyhet på marknaden. Attegenskaperna hos virke förändras då det utsätts för höga temperaturer har varit känt länge och flera metoder förvärmebehandlinghar utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock värmebehandlat virke inte slagit igenom på marknaden inågon större grad.Värmebehandlat virke tillskrivs en mängd förbättrade egenskaper jämfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstånd motnedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. Färgen på virket förändras också vid värmebehandling. Virket blir mörkare vilketgör det attraktivt som alternativ till populära träslag som inte växer i Sverige.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lärare ser på deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer påverkar deras arbete. Två kvinnor och en manlig lärare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och två kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har använt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar på att genusordningen påverkar lärarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för både profession och status är uppbyggda efter manliga normer och läraryrket består främst av kvinnor.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.