AnvÀndningen av datorer ökar allt mer i samhÀllet. Allt fler verksamhetsomrÄden anvÀnder datorer och krÀver att mÄnga i yrkeslivet behÀrskar tekniken. Detta stÀller nya krav pÄ skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvÀndning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna mÄste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi dÀr eleverna lÀr sig om ergonomins betydelse för hÀlsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare pÄ tre grundskolor ta reda pÄ deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, bÄde vad gÀller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Denna intervjustudie undersöker klienters och terapeuters upplevelse, tankar om och vÀrdering av relationens betydelse i symboldrama. Informanterna Àr fyra matchade par i symboldramaterapier, fyra klienter och fyra terapeuter. Intervjumaterialet Àr transkriberat och analyserat med hjÀlp av fenomenografisk metod. Samtliga informanter var nöjda med terapierna och med utfallet av dem. Terapeuter som tydligt förmedlade vÀrme, empati och ?compassion? till sina klienter fick snabbare behandlingsframgÄngar.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Syfte med studien Àr att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi ocksÄ valt att titta pÄ relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.FrÄgestÀllningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare pÄ Zonen?? PÄverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Metoden för undersökningen Àr kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen pÄ Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har ocksÄ samlat in vÄrt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen pÄ olika sÀtt Àr av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov sÄ som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistÄ med klÀder.

Denna uppsats syftar till att undersöka lÀrares, elevers och förÀldrars uppfattningar om vilken betydelse förÀldrars engagemang har betrÀffande elevens skolsituation. Vi anser Àmnet högst relevant inför vÄr kommande profession dÄ lÀraren förvÀntas samverka med förÀldrarna. Vi har inledande i undersökningen anvÀnt oss av kvantitativa enkÀter med elever samt förÀldrar frÄn fyra olika klasser. Vidare har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jÀmnt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrÄn tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrares, elevers samt förÀldrars uppfattningar kring förÀldrars engagemang samt dess betydelse betrÀffande elevens skolsituation. VÄr undersökning visar att lÀrare, elever och förÀldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. LÀrarna i vÄr studie Àr övertygade om att förÀldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

Syftet med studien Àr att genom intervjuer med fyra pedagoger pÄ olika fritidshem undersöka fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförstÄelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framvÀxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lÀrande och lek samt pedagogiska perspektiv pÄ utevistelsen. Resultatet frÄn intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för Àmnet relevant forskning. Undersökningen visar att fritidshemmen har olika förutsÀttningar för utevistelse.

Denna studie fokuserar pÄ vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning bestÄr utav. Studien tar sin utgÄngspunkt i att globaliseringens omvÀrldsförÀndringar förÀndrat mÀnniskors möjligheter till identitet, och att bloggning Àr del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola pÄ nÀtet framtagen av tre kvinnliga framgÄngsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lÀra bloggare hur man bÀst ska framstÀlla sig sjÀlv för att synas och expandera pÄ nÀtet, samt göra bloggen till en lyckad affÀrsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förstÄelsen för hur samtidens framtrÀdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och dÀrmed identitet.

Bakgrund: I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkÀnd revisor ska granska bolagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. För nÀrvarande pÄgÄr dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för smÄ företag.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor.AvgrÀnsningar: VÄr studie inriktas pÄ svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anstÀllda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer pÄ 100 slumpmÀssigt utvalda företag. VÄra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat pÄvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor, vilka överensstÀmmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahÄllande av ytterligare tjÀnster, specifik branschkÀnnedom och geografisk nÀrhet.

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som bÄde lÀrare och nÀringsliv förvÀntar sig av en elev som gÄr ut frÄn byggprogrammet ska besitta, Àr frÀmst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande Àr ofta förekommande svar frÄn informanterna. Vi har Àven undersökt betygens betydelse vid en anstÀllning inom byggbranschen dÀr de visar sig ha en vÀldigt liten betydelse. Det verkar rÄda en samsyn mellan yrkeslÀrare och nÀringsliv pÄ mÄnga punkter som skiljer sig frÄn styrdokumentens direktiv..

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lÀrare i förberedelseklass anser att modersmÄlet har för andrasprÄksinlÀrningen. För att besvara syftet utgÄr den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgorna handlar om hur lÀrarna ser pÄ och motiverar modersmÄlets betydelse i inlÀrningen av det svenska sprÄket samt hur lÀrarna menar att de arbetar med elevernas modersmÄl. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lÀrare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika Ärskurser.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganstÀlldas upplevelser av en gemensamt antagen vÀrdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mÄl samt vilka faktorer som pÄverkade deras möjligheter att tillÀmpa vÀrdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anstÀllda frÄn en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att vÀrdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna sÄg inte vÀrdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, dÄ de i huvudsak agerade utifrÄn erfarenhet och sin egen etik och moral för samhÀllet och medborgarnas bÀsta.

?Dom hade iaf sjuuukt tur me vÀdret? :)? Àr en sprÄksociologisk jÀmförelse av hur mÀn och kvinnor förhÄller sig till den traditionella skriftsprÄksnormen nÀr de bloggar. Bloggskribenternas sprÄkbruk tolkas utifrÄn att det Àr bÄde en del i konstruerandet och en del av konstruktionen av manlighet och kvinnlighet.Materialet bestÄr av tvÄ hundra blogginlÀgg frÄn resedagboken.se. Materialet antyder tre tendenser. Den första tendensen Àr att totalt sett bryter mÀn och kvinnor lika ofta mot den traditionella skriftsprÄksnormen.

SammanfattningDenna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger pÄ olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har Àven annan litteratur och teorier anvÀnds inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen Àr viktig att studera för att komma ifrÄn klassindelningen. Jag har bÄde anvÀnt mig av svenska socioekonomisk indelning frÄn SCB och Goldthorpes klasschema.Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur studenter vÀrderar högskolestudier i förhÄllande till samhÀllsklass, detta med tyngdpunkten pÄ den sociala bakgrundens betydelse.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lÀrares syn pÄ lÀrande genom barnlitteratur i   förskoleklass och Är 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur Àr av tradition en naturlig del av barnens   uppvÀxt och lÀrandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen Àr att skapa kunskap om hur nÄgra   lÀrare i förskoleklass och Är 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. FrÄgestÀllningarna utifrÄn detta Àr:  Hur   anvÀnder lÀrare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lÀrare att barnlitteratur har för barnens   lÀrande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lÀrare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lÀrande. LÀrarna   beskriver att de anvÀnder sig av barnlitteratur frÀmst för höglÀsning.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur faktorer sÄsom nÀtverket, affÀrsidén samt timingen Àr betydelsefulla inom entreprenörskap. Detta för att blivande entreprenörer, stödverksamheter samt entreprenörskapsforskare ska fÄ en mer rÀttvisande bild av entreprenörskapets faktorer. En kvalitativ undersökning har legat till grund för denna studie dÄ den har baserats utifrÄn primÀrdata i form av tolv intervjuer. Sedan har denna information analyserats utifrÄn nÀtverkets, affÀrsidéns samt timingens betydelse. Med hjÀlp av de slutsatser som har dragits har det utvecklats en matris som visar faktorernas betydelse till respektive entreprenör och dÀrmed Àr studien delvis kvantitativ.Blivande entreprenörer, stödverksamheter samt framtida forskning kring Àmnet entreprenörskap ska iaktta faktorerna (nÀtverket, affÀrsidén och timingen) istÀllet för att fokusera pÄ brister i personligheten. Dessa faktorer pÄverkar entreprenören i olika grad beroende pÄ vilket verksamhetsomrÄde denne tillhör.  .