Under 2000-talets första hälft bytte flertalet svenska dagstidningar format ? från fullformat till det mindre tabloidformatet. Tidigare studier visar att bilderna tar upp en större del av tidningens satsyta i det nyare formatet. Bilderna blev alltså inte mindre till storleken trots att tidningens sidor blev det. Syftet med vår studie är att ta reda på hur bildanvändningen och bilderna har förändrats sedan formatbytet.

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor.Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar.Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

På en utställning på Fotografiska museet i Stockholm 2012 visades två av konstfotografen Maria Fribergs fotosviter tillsammans, Almost There (2000) och The Painting Series (2011). Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida bilderna påverkas av varandra. Förändras tolkningen och budskapet i bilderna då de visas gentemot varandra? Bildanalyser och en jämförande studie mellan serierna utfördes för att komma fram till hur de influerade varandra. Almost There framhäver starkt frågor kring maskulinitet, könsroller och manlig sårbarhet.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar sjundeklassares motivation gällande läsning. Detta görs genom att få en uppfattning om elevers resonemang kring läsning och en inblick i hur de hanterar svårigheter och motgångar relaterade till läsning.Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i två grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga läsare, starka läsare och elever som varken utmärker sig som svaga eller som starka läsare. Eleverna lämnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till läsning. Materialet som samlades in sammanställdes sedan, analyserades och diskuterades i förhållande till teorier om läsning och motivation.Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och läsning.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Studien handlar om hur elever uppfattar illustrationer i läroböcker och hur deras förståelse eventuellt påverkar vilken typ av bilder de föredrar. För att få reda på vad elever i årskurs nio tycker är en bra illustration av växthuseffekten gjordes intervjuer på fyra olika skolor.Eleverna ombads berätta vad de visste om växthuseffekten innan de fick välja ut den bästa av sex olika bilder. Eleverna svarade också på vad som var bra med bilderna och vad som inte var bra med bilderna. De skulle också förklara växthuseffekten utifrån den bild de valt som bäst.Resultatet visar att oavsett elevernas förkunskaper vill de ha en välritad, avancerad bild med förklarande text i bilden och pilar som visar vad som händer. Undersökningen visar också att eleverna har svårt att skilja mellan ozonlagrets och växthuseffektens betydelse..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män.  Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten..

För att sammanfatta mitt examensarbete har jag undersökt vad de bakomliggande faktorerna för en bilds genrekategorisering påverkas av, ifall det är innehållet i bilden som påverkar dess effekt eller om det är antingen publikskontexten/produktionskontexten som avgör en bilds genre. Till min hjälp bestämde jag mig för att åka till Japan och träffa en fotograf vid namn Said Karlsson för att genomföra en etnografisk studie och intervjua honom på plats. Dels gjorde jag detta genom att hitta skillnader mellan varandras bilder och att fotografera saker som intresserar mig i Japan som blev en del av min medieproduktion. Vad undersökningen resulterade, med hjälp av intervjun och diskussionerna om varandras bilder, var att en bilds genre avgörs inte av innehållet i en bild, det är i kontextsammanhanget bilden befinner sig inom..

En effektiv och populär grafisk effekt för realtidsgrafik är Screen-Space Ambient Occlusion(SSAO). Teknikens nackdel är brusiga artefakter som kan dämpas med blur filtrering. Detta arbete studerar upplevelsen av defekterna i SSAO med en användarstudie. Arbetet implementerar en renderare som renderar bildrutor från kameraåkningar och ett visningsprogram som används i experimentgenomförandet. Renderade bilder utan och med aktiv blur-filtrering visas för försökspersoner som får beskriva om de ser skillnader mellan bilderna och välja vilken bild de föredrar.

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

Detta examensarbete handlar om lärarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstås och vilken betydelse de kan tänkas ha. Syftet är att visa och analysera de bilder av lärare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frågeställningar är följande: Vad är det för bilder av lärare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmärkande egenskaper och karaktärsdrag har de lärare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärarna? Hur påverkas skildringarna av den tid som återspeglas? För att besvara dessa frågor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar på en socialkonstruktivistisk teori och därtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Syftet med detta arbete var att med hjälp av litteratur och intervjuer undersöka om lärare är medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de använder sig av det i klassrummet. Jag använde mig av två frågeställningar:Är lärare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet?Hur används det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet?Mitt tillvägagångssätt var att intervjua sju lärare i olika årskurser och därefter sammanställa resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga använde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre.Med hjälp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans läroplaners definition av begreppet analyserades och jämfördes resultatet av intervjuerna. Till hjälp att finna relevant litteratur användes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan.Det visade sig att alla lärarna, trots okunskap om begreppet, använde sig mer av arbetssättet än vad de själva trodde.

Uppsatsen söker svara på vilken typ av "sanning", om någon, ett bearbetat fotografi kan förmedla. För att kunna finna svar på min huvudfråga undersöker jag även hur det fotografiska mediets sanningsbörda skapats och skapas diskursivt. Genom arbetet har jag tagit hjälp av en hel del teoretiker samt den amerikanske fotografen Brian Walskis bilder från Basra, Irak. Fotografiska bilder är så integrerade i vår kultur att vi tar dem för självklara. Just därför behöver de problematiseras.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.