Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av Bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara på väg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med två beroende grupper på 30 män i varje användes. En grupp såg M1-Bilden med en pojke och den andra såg K1-Bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i gruppernas förmåga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

Detta arbete behandlar förmedlingen av den vikingatida kvinnan i arkeologisk kurslitteratur. En kvalitativ studie av materialet delar upp förmedlingen i åtta olika teman. Inom dessa teman redovisas citat som har valts ut för att representera de vis som den vikingatida kvinnan har förmedlats på. Resultatet visar att Bilden av kvinna har förändrats under perioden som studerats. Den bild som ges i kurslitteraturen är sammankopplad med den arkeologiska forskningsteorins utveckling samt rådande samhällshegemoni.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av Bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

Detta dokument beskriver hur man kan använda kameramodulen TRDB DC2 från Terasic tillsammans med ett utvecklingskort DE2 för Alteras FPGA-kretsar. Kamerabilder överförs från kameramodulen till en VGA-skärm. VGA-Bilden har en upplösning på 640 x 480 pixlar och 10bitars upplösning på färgerna. Systemet presterar maximalt 15 bilder per sekund och det är själva bildsensorn som sätter den begränsningen, man kan bla ändra exponeringstid och frysa Bilden om man så vill. Hela projektet är skrivet i VHDL och arbetet är gjort i Quartus 6.0 från Altera.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mötet mellan eleven, läraren och den rörliga Bilden går till i klassrummet. Jag utgick från tre forskningsfrågor som fokuserades på pojkars och flickors medievanor gällande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga Bilden användes i förhållande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista område ville jag ta reda på vilket förhållningssätt lärarna har till ungdomars fritidskultur med betoning på den rörliga Bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkätundersökning samt gruppintervjuer med elever ur båda könen samt två enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklärare. Resultatet visade att det ungdomar ser på TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhållning.

AbstractINSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap LinnéuniversitetetADRESS:                                                  351 95 VäxjöTELEFON:                                                0470-70 80 00HANDLEDARE:                                       Hans T SternuddTITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ?kvinnan? ? olika läsningar av en konstbild.ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless ?woman? ? different readings of a pictureFÖRFATTARE:                                        Ewa BladhADRESS:                                                  Parkgatan 16                                                                 360 42 BraåsTYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009 Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar Bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas Bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur Bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse. De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra. Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser. Keyword: feministisk konstteori, genus, performativitet, queerteori, representation,.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012. De centrala frågeställningarna handlar om hur Bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen..

AbstractSyftet med denna undersökning är att intervjua pedagoger för att få vet mer om synen på bild som ett verktyg i lärande processen och om de pedagogerna anser att de utnyttjar Bilden som en medierande och ämnesövergripande resurs. Undersökningen är gjord genom att fem pedagoger på olika skolor i Skåne och Blekinge har intervjuats. Undersökningen är fokuserad på pedagogernas kunskap och inställning till bildanvändandet. Resultat visar att pedagogerna har en stor vilja att utveckla sig för att skapa motivation och en bättre miljö där eleverna kan utöva bildanvändandet. Det finns en kunskap om hur integrativt lärande fungerar, både hur bild och andra ämnen kan länkas ihop i ett ämnesövergripande arbetssätt och hur Bilden kan utnyttjas ämnesspecifikt.Ämnesord: Mediering, bild, bildanvändande, integrativt lärande, motivation, skapande och miljö .

Uppsatsens syfte är att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av både konst och reklam, och de gränsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fält. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsättningar för hur förflyttningar mellan konstfältet och reklamfältet kan ske. Den teoretiska utgångspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrån Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har närvaron av dessa parametrar undersökts i relation till några generella karaktäristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sätt för att uppnå en rörlighet mellan fälten: Bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som långsiktigt befäster dess rätt till rörlighet; Bilden intar en position mittemellan fälten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i båda riktningarna; Bilden befäster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahåller sedan själv verktygen för att ifrågasätta denna kategorisering..

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa Bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa Bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med Bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att Bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien.

För att sammanfatta mitt examensarbete har jag undersökt vad de bakomliggande faktorerna för en bilds genrekategorisering påverkas av, ifall det är innehållet i Bilden som påverkar dess effekt eller om det är antingen publikskontexten/produktionskontexten som avgör en bilds genre. Till min hjälp bestämde jag mig för att åka till Japan och träffa en fotograf vid namn Said Karlsson för att genomföra en etnografisk studie och intervjua honom på plats. Dels gjorde jag detta genom att hitta skillnader mellan varandras bilder och att fotografera saker som intresserar mig i Japan som blev en del av min medieproduktion. Vad undersökningen resulterade, med hjälp av intervjun och diskussionerna om varandras bilder, var att en bilds genre avgörs inte av innehållet i en bild, det är i kontextsammanhanget Bilden befinner sig inom..

Bakgrund: En utgångspunkt för problembaserat lärande (PBL) är verklighetsanknutna situationer, scenarier. På Hälsouniversitet i Linköping har man sedan ett par års infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med både texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare. Med tanke på att bilder kan vara svåra och tidskrävande att läsa är det viktigt att få ökad kunskap om hur bilderna används.

Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför Bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom Bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet..