Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på.

Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott på 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmärksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar därför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken påverkan de kan ha på unga. Studien ställer även de elektroniska spel som är framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur Sverige kan få del av information från skatteparadis om subjekt som är skattskyldiga i Sverige. Mer specifikt behandlas i uppsatsen hur Sverige med hjälp av OECD:s modell för informationsutbyte utformar informationsutbytesavtal med skatteparadis. Problemformuleringen lyder:I vilken utsträckning är det möjligt för Sverige att med hjälp av informationsutbytesavtal uppnå ett effektivt informationsutbyte med skatteparadis?.

Enligt forskning har riktig natur och bilder av natur en avstressande effekt på människor i sjukhusmiljö. Stenpartier byggs ofta för att simulera naturliga förhållanden och kan upplevas som en tredimensionell landskapsmålning som förändras med årstidens växlingar.Syftet med denna studie är att komma fram till en gestaltningsskiss med hjälp av sten och stenpartiväxter. Gestaltningen tänkta plats är utanför Gävle sjukhus. Fokus har lagts på stenpartiets uppbyggnad, växternas krav och anpassningen till sjukhusmiljön.För att ta reda på ett stenpartis uppbyggnad och stenpartiväxters krav på växtmiljö har både en litteraturstudie och platsbesök med intervjuer gjorts. Litteraturen är sökt via LIBRIS.

Att bilden är ett kommunikativt ämne är något som läroplaner framhävt ända sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus på bildframställning än bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket är problematiskt för bildämnets utveckling. Sedan den nya läroplanen trädde i kraft har få eller inga undersökningar gjorts om lärares syn på kommunikativa aspekter av bildämnet idag.Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om bildämnets kommunikativa aspekter i årskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material användes samtalsintervjuer som metod där sex lärare deltog. Forskningsfrågorna handlade om vilken grundläggande syn lärarna hade på kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen.

Det här är en undersökning om ett användargränssnitt för relativt ovana användare. Undersökningen handlar om huruvida gränssnittet ska innehålla bilder med ledtext eller enbart bilder. Hypotesen är att om bilderna är ordentligt utformade behövs ingen hjälpande ledtext. I den här undersökningen har digitala fotografier använts för att undersöka om hypotesen är giltig. En ledtext är till för att öka förståelsen av bilden och vad den skall representera.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Syfte: Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur subkulturer porträtteras i svensk dagspress. Vi funderade på om bilden som kommer fram av subkulturer är positiv eller negativ. Om kulturutövarna upplever att deras kultur porträtteras rättvist och hur de upplever att den gestaltas..

Jag ville undersöka förhållandet mellan en fotografs specifika intentioner gällande manipulering av bildspråkets aspekter och personers tolkningar av dessa aspekter i fotografiska bilder. Jag lät fem personer enskilt tolka åtta manipulerade bilder. Aspekterna i bilderna är kopplade till teorier som berättar vad de specifika manipuleringarna innebär. Jag utgick från Encoding/Decoding-modellen av Stuart Hall som tittar på hur mottagare tolkar ideologiska meningar. Den lät mig se att samtliga av de intervjuade tolkade bilderna på sitt egna vis och inte i den riktning jag ville de skulle tolka dem.

Den samlade bilden av resultaten ger ett starkt belägg för att film är ett relevant arbetsredskap i svenska som andraspråk. Detta stöds också av att eleverna i undersökningen har vanor som på ett tydligt sätt stödjer detta medieformat. Resultatet visar också på att modersmålet har en stor betydelse för elevernas identitet, och att normen är att prata modersmålet i hemmamiljö utan att detta är utsatt för någon större förhandling gentemot svenska språket. Svenskan spelar å andra sidan en slags instrumentell funktion, exempelvis för att lyckas i arbetslivet, och detta visar eleverna stor medvetenhet om. Resultatet visar också på att det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga och deras självkänsla, och de är i samband med detta beredda att försvara sin rätt till modersmålsundervisning hårt.

Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen.

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.