Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området.

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhållningssätt till matematik och deras sätt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjälpmedel i arbetet med matematik på förskolan.Utgångspunkten för arbetet utgörs av Läroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom området. Den empiriska delen består av en undersökning som omfattar en enkät och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag på några aktiviteter som exemplifierar tillämpningen av bild i arbete med matematik på förskolan. Undersökningen tyder på att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet på förskolan, men trots det används den relativt lite i samband med matematik..

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Den här studien är tvådelad, den första delen är en kvalitativ empirisk textanalys med kvantitativa inslag, av Sveriges fyra största tidningar. Den undersöker förändringen i bilden av Venezuelas president mellan 1998 och 2007. Den andra delen försöker utifrån en gramscianskt inspirerad syn förklara hur den ?borgerliga hegemonin? (som representeras av ovanstående tidningar) har hanterat Chavez som fenomen. Slutsatsen är att Hugo Chavez progressiva reformer ständigt knyts an till negativa sammanhang som att han är antidemokrat och frotterar sig med diktatorer..

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ?Barn-gulag? (?Kinder-gulag?).

Coaching har under de senaste decennierna växt fram som en metod att utveckla individer, både av individuella coacher och av ledare som använder coaching i sitt ledarskap. Mycket tid och pengar investeras i coaching av både företag, organisationer och privatpersoner. Denna uppsats består dels av en litteraturstudie och dels av en kvalitativ del och har för avsikt att bringa klarhet i vad coaching är, vad coaching inbegriper, hur coaching bör utövas och syftet med coaching utifrån coachers perspektiv. Den kvalitativa del utgörs av intervjuer med åtta kvinnor och män mellan 35-55 år som har relevant erfarenhet av coaching. Resultaten ger ingen entydig bild av coaching.

Datorgrafiken har på senare år utvecklats till en dominerande produktionsmetod inom många områden som till exempel film, spel, simulationer och visualisering. Många söker sig till grafikutbildningar i hopp om att få anställning främst inom film- eller spelindustrin. Det är en växande industri, men konkurrensen är hård och anställningskraven höga och många har svårt att etablera sig i branschen. Detta examensarbete ger via enkätundersökningar och litteratur i ämnet bilden av en bransch där det råder överskott på arbetskraft och underskott på lediga arbeten. För att förbättra konkurrensförmågan föreslås interdisciplinära utbildningar som blandar konst och teknik samt ökad specialisering, hårdare studiekrav och ökat samarbete mellan skola och företag..

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ?delas in? i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. .

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse.

This study is based on interviews with six students from Stockholm that have shared their feelings/opinions about how they experience their identity as a student. The aim of this master?s thesis is to examine how the identity of students is constructed but also how the post modern society affects the life that the students are living. With a higher demand on education and responsibility of making the right decisions, the student?s main concern is not only her studies, but also the goal to succeed in her life.

Flera av Vattenfalls vattenkraftanläggningar har problem med kravis. Problemet är att kravisen blockerar vattenintagen till turbinerna och minskar fallhöjden och i vissa extrema fall stoppas vattenflödet helt. Kravis är små ispartiklar som bildas i öppet, underkylt och turbulent vatten där frusna kärnor är närvarande. En illustrativ beskrivning av kravis är att det liknar en snöstorm under vattnet. Partiklarna blir som störst 1 till 2 mm, de är väldigt aggressiva och fastnar i varandra och i andra material.