Detta examensarbete innehåller ett pilotförsök för odling av Luffa cylindrica, svampgurka i kallväxthus vid Alnarps Trädgårdslaboratorium från 1 maj till 30 oktober, 2009. Syftet var att undersöka möjligheten att odla fram säljbara frukter och frön från detta växtslag i Sverige. L. cylindrica odlades i tre omgångar med såtidpunkter 1 maj, 1 juni och 1 juli. För varje omgång fördes anteckningar om plantornas utvecklingsfaser, mätningar av ackumulerad vattengiva och näringstillförsel. Registreringar gjordes av skadedjursangrepp, tillväxt av planta och frukt.

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen.

Målet med det här examensarbetet är att skapa positiv konst som ska hjälpa människor att börja tänka och känna sig mer positiva. För att ta reda på vad som upplevs som positivt i färg, form och motiv utfördes en undersökning på målgruppen. Målgruppen bestod av flickor mellan 14 och 18 år, då de enligt rapporter är den grupp i samhället som mår sämst. I undersökningen fick flickorna titta på 6 stycken olika tavlor, varav 5 stycken var målade med olika positiva inslag i både färg, form och motiv, medan 1 tavla var målad med negativa inslag. Flickorna fick skriva ner hur de upplevde tavlorna och i nästa moment fick de själva skapa någonting med inspiration utav en tavla som de själva valt.

Uppsatsen är en studie av elevers bildarbete med inriktning på skapelseprocessen, från idé till färdigt verk. Syftet har varit att bringa klarhet i varifrån idén kom, vad som påverkade motivvalet samt hur själva skapandet gick till. Här har elevens fritidsintressen, bildkonsumtion såväl på fritiden som i skolan samt elevens tillvägagångssätt vid själva skapandet satts i fokus. Min metod har varit en kartläggande undersökning av sex elever i år nio. Materialet har bestått av intervju, skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, fortlöpande bilddokumentation och den färdiga målningen.

Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via Bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

En alltmer utbredd uppfattning är att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. Människans beteendeförändringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befästa geografiska platser med information innebär att vår syn på den offentliga miljön står inför en radikal förändring. Det konkreta platsbegreppet är starkt kopplat med rumsbegreppet som är mer abstrakt i sin natur och vars gränser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. Därmed skiftar också uppfattningen av plats och hur vi kan stärka vår anknytning till platser. Ett led i den pågående förbättringen av kommunikationen är det utbredda användandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier påverkar platsers identitet.