Syftet med denna studie var att utifrån kriminalvårdspersonalens bild söka förståelse för vad fängelsepåföljd för lagöverträdare med utvecklingsstörning kan innebära. Vår undran var om fängelseanstalter har resurser att rehabilitera och vårda personer med utvecklingsstörning som har särskilda behov. Vi ville även undersöka vilka effekter fängelsepåföljd kan få för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en fråga var om det i dagsläget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagöverträdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat två kriminalvårdsinspektörer och erhållit svar via e-post från ytterligare två kriminalvårdsinspektörer inom kriminalvården, samt erhållit svar via e-post från en sakkunnig person inom kriminalvårdens huvudkotor.

Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser. De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer.

Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete.

Varför ser både din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum är ett återkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelägenhet förflera år sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frågeställningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2.

De senaste årens demokratidebatt har ofta handlat om passiva ungdomar som inte längre väljer att använda sig av de traditionella politiska och demokratiska uttrycksformerna. Hur framställs denna bild i forskningen? Det finns en tydlig motsättning i hur man inom forskarkåren återger ungdomsgruppens politiska deltagande och hur detta har förändrats över tid. Det politiska deltagandet påstås både ha ökat och minskat, alltihop på samma gång. Genom att redogöra för statliga demokratiutredningar och doktorsavhandlingar vill vi ge en översikt av de övergripande aspekterna utav ungas politiska deltagande.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare, i den för studien valda kommunen, går till väga när de gör bedömning av elevers måluppfyllelse i årskurs fem. Samt om detta arbete skil-jer sig beroende på vilket ämne det handlar om.Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor.Studien har bedrivits utefter en kvalitativ metod där intervjuer med verksamma lärare använts som empiriskt material för skapa sig en bild av hur det fungerar i verkligheten.Tidigare forskning har i resultatet vävts samman med vad den empiriska studien gett och skapar en bild av hur olika det kan se ut inom en kommun.Resultatet visar att det råder skillnad i lärares sätt att arbeta med mål och bedömning, det tycks finnas vissa samband med ett gott pedagogiskt ledarskap och tid för diskussion. Vidare uppvisar resultatet att det förekommer viss skillnad i pojkars och flickors måluppfyllelse..

Syftet med föreliggande uppsats är att kritiskt undersöka fyra i Göteborgsregionenfrekvent använda sfi-läromedel med fokus på de familjeideologiskadiskurserna. Materialet utgörs av fyra sfi-läromedel, samt av intervjuer med fyratill läromedlen knutna författare. Frågeställningarna är:1) Vilka är de dominerande diskurserna kring familjefrågor iläromedlen?2) Finns det motsättningar mellan olika familjediskurser?3) Hur medverkar texten i konstruerandet, bevarandet ochförändrandet av sociala strukturer och maktrelationer, och deideologiska hållningar som försvarar eller ifrågasätter dem?Slutsatsen är att läromedlen på familjområdet domineras av diskurser kring ?denmoderna familjen?. Det finns motsättningar mellan familjediskurserna, främst påområdet jämställdhet.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på hur en mångkulturell skola bemöter mångfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Det här ämnet ses som aktuellt då många skolor idag har en mångfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser på den mångkulturella skolan har vi även valt att ta reda på deras syn på skolan samt hur dem ser på begreppet mångfald. Dessa frågor bör ställas för att kunna ta reda på hur skolan sedan bemöter mångfalden och om pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som är i form intervjuer.

Uppsatsen skrevs i samband med Konsumentverket och undersöker hurKarlstadsbuss använder sig av service recovery i sitt dagliga arbete.Service recovery innebär att så fort en kund upplevt något negativt i samband med ett företagsmöte så ska denne få återkoppling i form av en ursäkt, pengar tillbaka eller någon annan typ av förmån. Lyckas företaget ge kunden detta så fort som möjligt så förhindrar det att kunden får en negativ bild av företaget som den sprider vidare till personer i sin omgivning.För att få djupare kunskap i ämnet har tidigare teorier om klagomålshantering, service recovery och hur företag kan motivera sina anställda till att vara mer serviceinriktade studerats.Syftet med den här uppsatsen är att studera hur service recovery används i ett kollektivtrafikföretag och hur det tillämpas i hela organisationen.Först studerades teorier inom ämnet och sedan gjordes en empirisk undersökning, uppsatsen är med andra ord uppbyggd enligt den deduktiva strategin..

Denna kandidatuppsats avhandlar tre stycken analyser av tre stycken filmscener frånfilmerna A Clockwork Orange, Reservoir Dogs och Watchmen, tre stycken exempel påscener där så kallad anempathetic music används. Denna form av musik kan beskrivassom att den distanserar sig från vad som händer i den rörliga bilden genom att förmedladen motsatta känslan, till exempel om musiken är glad och lättsam medan en våldtäktsker i bild. Denna uppsats analyserar i dessa tre analysexempel vad sådan filmmusikkan bidra med för berättarfunktioner och meningspotential i filmexemplens narrativ.Resultaten från analysen visade på att musiken i de tre valda analysexemplen bidrar tillökad reflektion hos publiken och hur detta möjliggör för att anempathetic music kan sessom empathetic mot publiken och deras tolkning av filmscenernas narrativ..

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på hur en mångkulturell skola bemöter mångfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Det här ämnet ses som aktuellt då många skolor idag har en mångfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser på den mångkulturella skolan har vi även valt att ta reda på deras syn på skolan samt hur dem ser på begreppet mångfald. Dessa frågor bör ställas för att kunna ta reda på hur skolan sedan bemöter mångfalden och om pedagogerna tar tillvara på den mångfald som råder. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som är i form intervjuer.

IT-prototype for programming education in the form of a web-site. IT-prototype for programming education in the form of a web-site..

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Elektronisk marknadsföring är på stark frammarsch. Det finns dock många hinder att komma över för att kunna se effekten av denna marknadsföring på ett effektivt sätt. Det svåra för företagare nu och tidigare är att kunna värdera elektroniska tjänster som inte direkt handlar om pengar. Informationsuppföljningen i stort är oftast bristfällig och nya system krävs för att ge en klar bild. Denna rapport går igenom konstruktionen av en prototyp som skall klara av att hantera denna form av information samt kunna visa den effektivt.