SyfteSyftet med studien var att ta reda på var ifrån gymnasieelever i Stockholm hämtar sin kunskap om vad hälsa innebär. Frågeställningarna var; vad betyder hälsa för eleverna, var får eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hälsa ifrån och på vilket sätt upplever eleverna att medias bild påverkar deras syn på hälsa? MetodI studiens användes enkätfrågor vilka delvis tar utgångspunkt ifrån KASAM. ResultatHälsa för eleverna innebär att må bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), äta sund och nyttig mat (52 %) och vara vältränad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i ämnet idrott och hälsa. Skolan tillsammans med tränare, vänner och familj är elevernas primära kunskapskälla i vad hälsa innebär.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lärsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad..

Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

Den 1 januari 2005 trädde en ny redovisningsstandard ikraft som gäller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna är influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rättvisande bild som ett övergripande rättesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebär detta en utmaning då landet varit präglat av ett mer legalistiskt synsätt företrätt av försiktighetsprincipen. Det nya synsättet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och använder sig i större utsträckning av marknadsvärderingar. Förändringen har effekter på kvaliteten i redovisningen.

Syfte: Idag förväntar sig allt fler kunder och anställda att företag ska ta stort ansvar i samhället och inte bara generera vinst och säkra jobben för sina anställda . Detta samhällsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) även på svenska men ofta är ett mer relevant begrepp ?samhällsansvar? eller ?socialt ansvar?.? Vi vill ta reda på varför och hur företag arbetar med CSR.? Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för vad CSR är.? Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhälle.? Vad CSR får för påverkan på företagens bild utåt sett och dess ekonomiska vinning på grund av att ta socialt ansvar.Metod: Vi har använt oss av hermeneutikens förhållningssätt där tolkning står för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har använts och undersökningen bygger på en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver även arbetets validitet och reliabilitet.Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fått en djupare och bredare bild av vad CSR är och vad den har för betydelse för dagens samhälle och dess affärsverksamhet.

Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att:? Ge vår bild av fastighetsmäklare.? Skriva en debattartikel och få denna publicerad.Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna:? Varför har fastighetsmäklare ett dåligt rykte?? Vad kan göras för att förbättra ryktet?Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning.

Examensarbetet behandlar skuggor i främst fotografisk konst. Frågeställningen lyder. Vad är skuggor? Hur kan de användas i konst? Jag avser genom dessa frågor att finna exempel i konsten och sätta fokus på de egenskaper skuggan kan ge en bild. Skuggan kan exempelvis fungera som en hänvisning till minnet, som en främmandegörande betydelse eller göra att det sker en fördröjning vid betraktandet av en bild.

Syftet med denna uppsats är att undersöka brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sätta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföreträdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mål.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrädare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mål av verksamhetsföreträdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en väg/medel för att nå målen?Metod och material: För att kunna besvara frågeställningarna har jag valt att samla in dokument som använts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföreträdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stämmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföreträdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rådgivning om rättigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföreträdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mål uppfylls, men att mål som kräver samhällsförändringar inte kan uppnås av verksamheten..

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av den bebyggelseförändring som skett i Utviksområdet under de senaste 150-200 åren. Jag har arbetat med flera frågeställningar kring området. Hur långt tillbaka har det varit aktivitet på Mjusen? Hur har området utvecklats från fäboddrift till sågverksindustri till sommarstugeområden och vad finns kvar idag av byggnader och mark? Vilken funktion fyller området idag?För att hitta svar på mina frågor har jag studerat gamla kartor och bilder, läst lokalhistorisk litteratur om ämnet och gjort intervjuer med personer som minns fäboddriftenstid. Jag har även via webben studerat Urban Sikeborgs sida Familjer i Norrala, på Genealogi.se där jag funnit tingsärenden, så långt tillbaka som till 1640-talet, på personer som brukar skogen och marken på fäbodområdet.Genom mitt arbete har jag fått en tydlig bild av hur området förändrats under tid.

Ett varumärke är av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumärket är organisationsidentiteten. Den påverkar anställda och genom dem organisationens kunder. Det här gör att organisationsidentiteten är ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stärka ett varumärke. Systembolaget är ett företag med monopol på alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte värdet på ett starkt varumärke, snarare tvärtom.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan..

I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts på de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus på ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förståelse för ljudets funktioner i filmen samt se på hur ljudet påverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var också att bidra till en bättre förståelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berättarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrån en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovärdighet och äkthet, att beskriva föremål och speciellt huvudkaraktärens fysiska attribut samt att ge en respons på det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger åskådaren en tydlig känsla för omgivningen filmen.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur förskollärare tänker och arbetar kring bild, färg och formskapande inom förskolan och vilka faktorer de anser viktiga i den skapande verksamheten. Vi vill även se om det föreligger några skillnader då förskolan har tillgång till en ateljerista som arbetar i förskolans ateljé och då förskolan inte har det.Frågeställningarna är som följer:?Vilka faktorer anser förskollärarna viktiga i förskolebarns färg ? och formskapande??Vilken betydelse har tillgången till en ateljerista för den skapande verksamheten?Vi har i vår undersökning genomfört åtta intervjuer av förskollärare. Två av respondenterna var även utbildade till ateljerista. Två av respondenterna hade tillgång till en ateljerista och fyra hade inte det.