Sök:

Sökresultat:

7385 Uppsatser om Bildćtervinning - Sida 16 av 493

Islam sett ur tvÄ perspektiv : om elevers bild av islam före och efter gymnasieundervisning

Undersökningar visar att mÄnga mÀnniskor Àr negativt instÀllda till islam. Syftet med denna underökning Àr att ta reda pÄ vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förÀndrats.För att ta reda pÄ detta har jag i tvÄ gymnasieklasser delat ut en enkÀt, dels före och dels ef-ter undervisningen.Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning Àr att antalet elever som uppgav att de Àr positivt instÀllda till islam ökar frÄn 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas förestÀllningar har blivit mer positiva. DÀrmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska frÀmlingsfientlighet och intolerans..

Den eventuella könsneutraliteten i DMTm

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara pÄ vÀg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med tvÄ beroende grupper pÄ 30 mÀn i varje anvÀndes. En grupp sÄg M1-bilden med en pojke och den andra sÄg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i gruppernas förmÄga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

IAS 19 - en grund för agerande?

Ett företags Ă„rsredovisning Ă€r oftast intressenternas och framförallt Ă€garnas enda sĂ€tt att fĂ„ en uppfattning om företagets aktuella ekonomiska stĂ€llning och i viss mĂ„n av den framtida. DĂ€rför gĂ€ller det att den ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt. Ett sĂ€tt att fĂ„ företagen att tydliggöra denna Ă€r införandet av den Europeiska standarden IFRS. Vi valde att studera hur införandet av IAS 19, kan medföra Ă€ndrat agerande hos företagsledning angĂ„ende redovisningen av ersĂ€ttningar till anstĂ€llda. IAS 19 har införts i Sverige dels genom Ă€ndringar i Årsredovisningslagen, och dels genom RedovisningsrĂ„dets rekommendation 29.

Mening med MÄngfald- En kvalitativ intervjustudie

SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den Ă€nnu mer homogena arbetsgivarkĂ„rens instĂ€llningar till etnisk mĂ„ngfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat pĂ„ journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige sĂ„ kĂ€ndes det intressant att lĂ„ta arbetsgivarna komma till tals och fĂ„ deras syn pĂ„ problemet.SYFTET MED MAGASINET Ă€r att fĂ„ fram en bild av hur arbetsgivare pĂ„ nĂ„gra av de stora redaktionerna i Sverige tĂ€nker och resonerar kring etnisk mĂ„ngfald. Tanken Ă€r inte att jĂ€mföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det Ă€r viktigt med etnisk mĂ„ngfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..

En analys av ett diagnostiskt lÀs- och skrivprov (DLS) ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Studiens syfte Àr att undersöka om DLS (diagnostiskt lÀs- och skrivprov) fungerar som ett redskap för att undersöka elevgruppers och enskilda elevers kunskapsnivÄ i svenskÀmnet. Undersökningen har genomförts med en elevgrupp om 73 elever i skolÄr 7 varpÄ statistik gjorts pÄ deras resultat. Vidare har den genomförts genom att detaljgranska tre utvalda elevers resultat. Bland slutsatserna mÀrks att DLS fungerar vÀl för specialpedagogen i dennes handledande roll gentemot ÀmneslÀrarna och att det Àven Ätminstone vad gÀller rÀttstavning och ordförstÄelse fungerar i den utredande rollen genom att resultatet nogsamt kan analyseras och ge en bild av en elevs fÀrdigheter i svenskÀmnet. LÀsförstÄelsetestet kan enligt undersökningen översiktligt ge en bild av enskilda elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter men bör kompletteras för en djupare analys..

Hur uttrycks emotioner i researrangörers marknadsföring? : genom mÀnniskor, bild och ljud

VÄrt syfte Àr att analysera researrangörers reklam utifrÄn emotionsbaserad marknadsföring för att se hur de arbetar med att uttrycka emotioner.Vi arbetar med en abduktiv ansats för att angripa det problem uppsatsen behandlar. Vi gör detta genom en kvalitativ metod dÀr vi fÄr en helhetsbild, som leder till djupare förstÄelse av Àmnet. Vi anvÀnder oss av bÄde primÀr- och sekundÀrdata i uppsatsen.Efter denna undersökning har vi kommit fram till att researrangörernas fokus ligger pÄ emotionstypen glÀdje, som uttrycks genom trevliga och glada modeller. Samt genom vackra och stÀmningsfyllda bilder i researrangörernas marknadsföringen, genom kataloger och TV-reklam..

Folkskola under utredning : Kommittéer och kommittéförslag inför 1840 Ärs folkskoleproposition

PÄ Facebook nÄr polisen mÄnga mÀnniskor och kan ge sin bild av olika hÀndelser och av sig sjÀlva. Jag har studerat tvÄ poliskontors  ? TÀbys och Sollentunas ? nÀrvaro pÄ Facebook under en tvÄmÄnaders period, och utifrÄn deras inlÀgg kartlagt vilken typ av hÀndelser som de vÀljer att berÀtta om. DÀrutöver har jag ocksÄ gjort en retorikanalys för att utifrÄn den diskutera vilken bild som polisen ger av sig sjÀlv pÄ Facebook. Eftersom polisen sjÀlv anser att deras trovÀrdighet Àr av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig pÄ hur polisens ethos framtrÀder i inlÀggen.Resultatet skiljer sig delvis Ät mellan de tvÄ kontoren.

Dans, fjÀttrade fjÀrilar och pÄskÀgg : En bild- flera tolkningar

I vÄr vardag utsÀtts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa pÄverkar oss pÄ ett medvetet plan medan andra verkar gÄ oss obemÀrkt förbi. Vad Àr det som gör att vissa bilder pÄverkar oss mer Àn andra? Vad sÀtter bilderna igÄng inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrÄn vÄra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika mÀnniskor kan tolka en och samma bild och försöka förstÄ varför den tolkas pÄ sÄ olika sÀtt. En bild kan vÀcka vÀldigt starka kÀnslor hos en person samtidigt som nÄgon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har anvÀnt mig av bilder som jag sjÀlv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka kÀnslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

Kunskapsbedömning i bildÀmnet

Vi har i denna undersökning valt att tittat pÄ hur aktiva bildlÀrare i grundskolans senare del, ser pÄ och praktiserar kunskapsbedömning i Àmnet Bild. Kunskapsbedömning i allmÀnhet och kanske i bild i synnerhet Àr inte problemfritt. Det visar bÄde litteraturen och vÄr egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lÄng tid setts som en kontroversiell frÄga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn pÄ de Àmnesstoff bildÀmnet innehÄller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svÄrighet att utföra adekvata bedömningar i Àmnet.

En bild sÀger mer Àn tusen ord? En analys av sprÄket i bilden och dess betydelse vid skapandet av ett kvinnligt subjekt i verk av Sejla Kameric, Barbara Kruger och Jenny Holzer.

How does language work within the context of art and image? In what way can text contribute to the reception of an art work?In this essay I examine the role of language and how it, in selected works from the artists Sejla Kameric, Barbara Kruger and Jenny Holzer, becomes part of the deconstruction and exposure of social structures and issues of gender. My aim is to examine whether this deconstruction of rules and structures helps to bring about a forming of a female subject in oppsition to the more common female object..

VarumÀrket Svenska kyrkan : ett relationsskapande verktyg?

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler uttrÀden och att fÀrre yngremÀnniskor trÀder in mot tidigare, vilket medför en skev Äldersstruktur. Dessutom har mÄngamÀnniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan stÄr för. Syftet med utredningen Àr att, utifrÄn Berrys tjÀnstevarumÀrkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med mÀnniskor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumÀrke.Vi har med hjÀlp av tre utredningar utrett allmÀnhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom tvÄ intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumÀrkesbyggande. Med stödav tjÀnstevarumÀrkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed mÀnniskor utifrÄn allmÀnhetens bild av organisationen och kyrkansvarumÀrkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumÀrkesarbete ska underlÀtta för mÀnniskor att identifiera ochkÀnna samhörighet med kyrkan, mÄste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Sex kvinnors fritid: ur ett tidsgeografiskt perspektiv

Fritiden ska fungera som en glÀdjekÀlla och vara bÄde avkopplande och stimulerande. En tillfredsstÀllande fritid pÄverkar hur vi mÄr. Den hÀr uppsatsen behandlar vad kvinnor gör pÄ sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begrÀnsande faktorer för kvinnors fritid, begrÀnsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika Äldersgrupper och stadier i livet.

Jakten pÄ 60-talet

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Bilder i kemiundervisningen - vilken betydelse har de nÀr elever ska formulera nÄgra olika begrepp?

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken betydelse bilder har dÄ elever som lÀser gymnasiekemi ska redogöra för nÄgra olika begrepp. TvÄ vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förstÄelse av dessa begrepp mÀttes hos elever vid tvÄ olika skolor i en enkÀtundersökning. Eleverna kunde lÀttare redogöra för begreppen nÀr de fick tillgÄng till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta Àr troligen att bilden hjÀlpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförstÄelse mellan de tvÄ skolorna, men elever som lÀste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen Àn eleverna i kemi A.

Invandrarpojkar - Kriminalitet och livssituation

Integration av invandrare i det svenska samhÀllet Àr ett aktuellt och angelÀget Àmne. En bristande social integration Àr ett resultat av en mÀngd olika faktorer pÄ olika nivÄer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera nÄgra av dessa faktorer och pÄvisa den speciella situation som uppstÄr för invandrarpojkar dÄ dessa faktorer sammanfaller. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? TillvÀgagÄngssÀttet har varit att med en kvaltitativ metod dÀr tre nyckelinformanter, samtliga med mÄngÄrig erfarenhet frÄn vÄrd av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->