Sök:

Sökresultat:

9141 Uppsatser om Bildämnets status - Sida 57 av 610

Förskola i utveckling : en studie om pedagogiska rum

VÄrt syfte med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt och vad det betyder för lÀrandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger pÄ den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle fÄ en sÄ klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: VÄrt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fÄtt större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten Àr inte sÄ tidsstyrd.

Implementeringen av K3 : En standardisering av redovisningens regelverk

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, bÄde internationellt och nationellt. K-projektet pÄbörjades Är 2004, dÄ BFN beslutade om att Àndra inriktning pÄ sin normgivning. BFN bestÀmde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersÀtta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillÀmpa vid upprÀttandet av sin Ärsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vÀgledning för att underlÀtta för upprÀttare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar pÄ BFNs ?UpprÀttande av Ärsredovisning (K3) - Utkast?.

Men, vi som Àr sÄ lika! : En studie av tidsuppfattning i norsk-svenska organisationer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom affÀrslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt pÄ det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal mÀnniskor pÄ ledningsnivÄ inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkÀter, ?Cottle-tester? och intervjuer.Respondenterna har först fÄtt ge uttryck för sin bild pÄ sig sjÀlva och dÀrefter hur de uppfattar ?motparten? med hÀnsyn till tidsaspekten. Sedan mÀttes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkÀt. Resultaten visade att den bild man har av sig sjÀlv inte alltid stÀmmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmÀn vara nÄgot mer positiva i sin syn pÄ samarbetet med svenskar Àn tvÀrtom.

Styrsystem, Kunskap och Innovation. Vertikal elasticitet i ett kunskapsintensivt företag som Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

TrÄdlös tryckmÀtning av roterande verktyg

Inbyggda system förekommer överallt i dagens samhÀlle i allt frÄn mobiltelefoner tillsatelliter. Teknikens utveckling gÄr mot att fler produkter kommunicerar vÀrdefulladata till anvÀndaren och i takt med att komponenter minskar i storlek och pris, blirde allt lÀttare att implementera i redan befintliga produkter.MÄlet med det hÀr projektet var att tillföra mervÀrde till ett redan befintligtproduktionsverktyg inom trÀindustrin. Genom att implementera ett inbyggt systemkan verktyget kommunicera en aktuell status till operatören för att förebyggaovÀntade tillbud och optimera produktionsflödet.Resultatet av det hÀr projektet tyder pÄ att implementationen Àr fullt möjlig trots tuffamiljöer, men det ÄterstÄr att utföra fullvÀrdiga test och utvÀrderingar ute pÄ industrin..

TrÄdlös multimeter för smarta terminaler

Inbyggda system förekommer överallt i dagens samhÀlle i allt frÄn mobiltelefoner tillsatelliter. Teknikens utveckling gÄr mot att fler produkter kommunicerar vÀrdefulladata till anvÀndaren och i takt med att komponenter minskar i storlek och pris, blirde allt lÀttare att implementera i redan befintliga produkter.MÄlet med det hÀr projektet var att tillföra mervÀrde till ett redan befintligtproduktionsverktyg inom trÀindustrin. Genom att implementera ett inbyggt systemkan verktyget kommunicera en aktuell status till operatören för att förebyggaovÀntade tillbud och optimera produktionsflödet.Resultatet av det hÀr projektet tyder pÄ att implementationen Àr fullt möjlig trots tuffamiljöer, men det ÄterstÄr att utföra fullvÀrdiga test och utvÀrderingar ute pÄ industrin..

"Vi sÀger inte bara nej till en text, vi sÀger- Nej vi Àlskar inte dig" : FörlÀggarens relation till författaren

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Det Àr ju konst för fan? estetiska Àmnen integrerade i Àmnesövergripande arbetsomrÄden

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattning, dels hur de ser pÄ estetiska uttrycksformers integrering i Àmnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med Àmnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgÄngspunkt i vÄr undersökning. Undersökningen bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀrare med erfarenhet av Àmnesövergripande arbeten pÄ den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska Àmnen förekommer men att estetikens funktion i mÄnga fall Àr oklar. Om en integrering med estetiska Àmnen förekommer sÄ Àr det frÀmst Àmnet bild som integreras.

Iron bioavailability and pro- and prebiotics

Iron deficiency is one of the most frequent micronutrient deficiencies around the world. Low iron bioavailability simultaneously with a high iron requirement is a high risk factor for developing iron deficiency. Probiotics are microorganisms that confer a health benefit on the host. Prebiotics are oligosaccharides which provide a health benefit on the host due to a positive modulation of the microflora in the gut. The aim of this paper is to evaluate if there is a connection between pro-and/or prebiotics and iron bioavailability.

Digitala citat : Hur sociala medier anvÀnds i dagstidningar

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framÄtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssÀtt. FramvÀxten av internet har inneburit nya möjligheter för mÀnniskor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har ocksÄ lett till nya förutsÀttningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat anvÀnda sociala medier som kÀllor i nyhetsrapporteringen innebÀr en förÀndring i hur kÀllor vÀrderas. Eftersom vem som helst har tillgÄng till sociala medier kan anvÀndandet av dem missbrukas, vilket gör det svÄrt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, nÄgot som Àr viktigt för nyhetsrapporteringens trovÀrdighet.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur sociala medier anvÀnds som kÀllor i Sveriges fyra rikstÀckande morgon- och kvÀllstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Betyg i bild : LÀrare och elevers syn pÄ betyg i Äk 9

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrarna jobbar med betygsÀttning i bildÀmnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlÀrare, samt enkÀter med 82 elever i Ärskurs nio, genomförts. Resultatet frÄn lÀrarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som vÀger tyngst i betygsÀttningen Àr teknik och slutprodukt, men att lÀrarna Àven i olika grad rÀknar in s.k. outtalade faktorer.

Don't mention the "L"-word. En analys av biblioteks- och informationsvetenskapsutbildades karriÀrmöjligheter pÄ den alternativa arbetsmarknaden.

This master's thesis is about alternative career opportunities for library and information science graduates. Ever since the beginning of our education we have been interested in working outside of the traditional libraries. Now that we are about to receive our degrees in library and information science we are doubtful if the competence we have obtained is enough to meet the demands of the labour market. The employment field we have been studying in this master's thesis is information management, since this is a field that we find comparable to library and information science. Our study involves a qualitative survey amongst recruiting companies to investigate how the recruiters value different educations, competences and personal skills when they employ staff within the field of information management.

EnergiberÀkning för pÄbyggnader

EnergifrĂ„gan har fĂ„tt mer och mer uppmĂ€rksamhet. Hur mycket energi som anvĂ€nds till uppvĂ€rmning har stora miljömĂ€ssiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger vĂ„ra smĂ„hus och de regler som styr energiĂ„tgĂ„ngen har varierat över Åren.ÅtvidabergstakvĂ„ningar Ă€r ett företag som utför pĂ„byggnader i form av nya takvĂ„ningar till smĂ„hus. Det var ÅtvidabergstakvĂ„ningar som kom med initiativet till studien och metoden att sĂ€tta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvĂ„ningar. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ges en bild av hur energiĂ„tgĂ„ngen förĂ€ndras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förĂ€ndrats över Ă„ren. Resultatet av rapporten Ă€r en energiberĂ€kning som redovisar energiĂ„tgĂ„ngen i W/m2 för typhusen med och utan takvĂ„ning för att se hur energiprestandan förĂ€ndras.EnergiberĂ€kningen visar att Ă€ldre hus fĂ„r en bĂ€ttre energiprestanda med takvĂ„ningar Ă€n utan.

Visualisering av nytt fritidshus pÄ Kvegerö fritidsomrÄde

Sanningen Ă€r att en bild sĂ€ger mer Ă€n tusen ord, vilket vi idag mĂ€rker allt mer i samhĂ€llet genom bland annat att byggprojekt presenteras med övertygande visualiseringar, eftersom det skapar mer förstĂ„else för vad som Ă€r projektets slutliga mĂ„l. DĂ„ jag gick byggvisualisering som inriktning pĂ„ byggteknikprogrammet var det detta jag ville arbeta med i mitt examensarbete. Mitt uppdrag fick jag av en privatperson som har en obebyggd tomt pĂ„ fritidsomrĂ„det Kvegerö, som ligger cirka 3 mil norr om Nyköping. Ägaren ville ha en bild över hur hans tomt med fritidshus och garage skulle kunna se ut. Med hjĂ€lp av befintliga ritningar och foton pĂ„ byggnader och terrĂ€ng kunde modellerna skapas i det 3-dimesionella ritprogrammet 3D Studio Max och för att fĂ„ slutresultatet sĂ„ verkligt som möjligt anvĂ€ndes verkliga bilder som material.Denna rapport baseras inte pĂ„ en frĂ„gestĂ€llning utan det Ă€r min kunskap som stĂ„r till grund.

Bild som kommunikation : En studie av lÀrares intentioner och elevers uppfattningar utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt

Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->