The aim of the study is to investigate reasoning about variation in learning, made by Waldorf, Freinet- and Bifrost pedagogues. The focal points are how the pedagogues reason about variation in learning and why they want to use variation. It is a qualitative study, and it is done through interviews with one Waldorf pedagogue, one Freinet pedagogue and one Bifrost pedagogue. The conversation with each pedagogue is complemented by literature that describes and discusses each pedagogue?s specific teaching method. The results of the study are linked to different theories and reasoning by scientists and professors.

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ?Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?? och ?Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda på om speciallärare/specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallärare/specialpedagoger, jag har även använt mig av litteratur där jag främst inriktat mig på olika inlärningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lämpliga metoder som jag kan använda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier tar jag upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning är.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på Bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre Bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna.

Examensarbete: Regnbågen har många färger - Bifrostinspirerad undervisning. Författare: Erik Nygren. Syftet med denna undersökning är att beskriva ett Bifrostinspirerat tematiskt arbetssätt samt visa på lärares, elevers och föräldrars uppfattningar kring denna undervisningsform. Jag vill ge sken åt en pedagogik olik en förmedlingspedagogik där katederundervisning utgör arbetssättet. (se bilaga 1). För min undersökning har jag intervjuat lärare, elever och föräldrar på en skola som arbetar Bifrostinspirerat. Tre olika perspektiv som ger en djupare bild av arbetssättet och verksamheten.

Syftet med detta arbete är att få djupare kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd, med inriktning på barn med koncentrationssvårigheter, agerar i en verkstadsmiljö där arbetet bedrivs tematiskt. Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av särskilt stöd. Vi tar även upp det sociokulturella perspektivet då detta hjälpt oss att få en djupare insikt i vårt resultat. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av särskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts på samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel på verkstadspass.

En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskild elevs förutsättningar. Vår stora utmaning är att hitta olika inlärningsstrategier som utgår från varje elevs starka sida och bygger vidare därifrån. Syftet med detta arbete är att ta reda på om specialpedagoger/speciallärare ser något samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Vi vill även ta reda på om de använder sig av språklig mångfald i sin undervisning. I vår teoridel tar vi upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskola och särskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och språklig mångfald är.

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.