Denna uppsats behandlar utformningen av ett kalkylsystem i ett mindre husbyggnadsföretag. Vårt syfte har varit att undersöka det nuvarande kalkylsystemet på Englundshus AB och föreslå förbättringar. Prissättning är ett viktigt konkurrensmedel och för att kunna göra en bra prissättning behövs bra kalkyler. Små företag har ont om resurser att lägga på ett kalkylsystem men har ändå stort behov av noggranna kalkyler. Vår undersökning baserar sig på intervjuer med fallstudieföretagets VD Jarkko Erikshammar och ekonomiansvarige Johanna Vikström samt att vi följt Jarkko Erikshammar under hans dagliga arbete med kalkylering.

Den allt hårdare konkurrensen på marknaden gör att det blir alltviktigare för mindre tjänsteföretag att utvärdera sitt val avproduktkalkyl.Syftet med denna uppsats är att undersöka El- Företaget AB:sproduktkalkylering samt ge förslag till eventuella förbättringar genomatt jämföra med befintliga och lämpliga produktkalkyler.Resultatet i denna undersökning visar att påläggskalkylen är den mestlämpade kalkylmetoden för El- Företaget AB. Företaget använder sig avdenna modell idag men i slutsatsen har vi konstaterat att det krävsförbättringar. Dessa förändringar bör genomföras för att företaget iframtiden ska kunna jämföra och kontrollera sina kostnader på ettbättre sätt.Because of the competition on the current service market it is moreimportant to minor service companies to evaluate there choice ofproduct calculation.The purpose is to examine El- Företaget Ab:s product calculation andsuggest possible improvements by comparing with existing andappropriate product calculating- methods.The result in this survey shows that absorption costing method is themost suitable one to use by El- Företaget AB. The company uses thismodel today but through the conclusion we have worked outimprovements. These changes will be made to compare and controltheir cost in a better way in the future..

I fokus för den här studien står en maskininvestering och råvarorna för pellets, deras täckningsbidrag samt kostnaderna för att tillverka pellets när olika råvaror tas i anspråk. Uppsatsen ger också läsaren en inblick i marknaden för pellets och konkurrensen om träråvaran. I korthet beskrivs också produktions- processen. Underlaget för den Bidragskalkyl avseende råvara och investeringskalkyl på flisaggregatet har hämtats från biobränsleföretaget Laxå Pellets, Bruks-Klöckner AB och Allan Bruks AB-CBI. Med hjälp av Bidragskalkylen jämförs kostnaderna för potentiella råvaror som kan pelleteras.

I fokus för den här studien står en maskininvestering och råvarorna för pellets, deras täckningsbidrag samt kostnaderna för att tillverka pellets när olika råvaror tas i anspråk. Uppsatsen ger också läsaren en inblick i marknaden för pellets och konkurrensen om träråvaran. I korthet beskrivs också produktions- processen. Underlaget för den Bidragskalkyl avseende råvara och investeringskalkyl på flisaggregatet har hämtats från biobränsleföretaget Laxå Pellets, Bruks-Klöckner AB och Allan Bruks AB-CBI. Med hjälp av Bidragskalkylen jämförs kostnaderna för potentiella råvaror som kan pelleteras.

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gårdarna som fortsätter med lantbruk blir större och mer nischade på antingen djur eller växtodling. Det är många som helt lägger ner sin produktion för att ge plats åt något annat på gården som t.ex. bed and breakfast-ställen, spa, m.m. När produktionen läggs om och företagen nysatsar så är det mycket att tänka på. En ny affärsidé ska arbetas fram och kalkyler beräknas.

I Sverige spelar skogsnäringen en betydande roll för landets ekonomi och sysselsättning. Råvaruförutsättningarna har stor påverkan på produktionen i ett sågverk, och produktionen har ett divergerande flöde. Höga råvarukostnader ställer krav på ett högt råvaruutnyttjande där inget lämnas åt slumpen. Lönsamheten i en komponentfabrik bygger på ett högt utbyte av insatt råvara. Produktionens biprodukter ska i så hög grad som möjligt utgöras av homogent virke och andelen flis och spån skall minimeras.

I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna. Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid.