Uppsatsens syfte är att undersöka två företag med olika ägarförhållande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig åt avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen väljer att arbeta med. Vår avsikt är att undersöka om och hur ägarförhållande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. Området är intressant att undersöka då ägarförhållande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta är relativt outforskat..

En skola för alla är målet, men hur skall vi nå dit?Vårt arbete syftar till att ge läsaren exempel på hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism är ett mångfacetterat begrepp som inte låter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvändigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vårt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel på hur arbetssättet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vårt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att få deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Studien undersöker potentiella fördelar för företag att arbeta med och redovisa om CSR, Corporate Social Responsibility, i termer av minskade avkastningskrav från investerare. Med utgångspunkt i teorier om informationsasymmetri och stakeholderteori testar vi om svenska börsnoterade företag som arbetar med och redovisar om CSR är förknippade med lägre risk och således också lägre avkastningskrav från investerare. Våra resultat visar att en separat publicerad CSR-redovisning eller hur företagen betygssätts för sitt CSR-arbete inte har någon påverkan på investerares avkastningskrav. Dock finner vi att avkastningskrav på företag som redovisar om och/eller vars arbete med CSR-frågor värderas högt blir lägre ju fler sidor de publicerar om CSR i en separat rapport..

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

ABSTRAKT Wallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet använts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har använts både i inlärningssituationen och för att främja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgänglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende.

Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande.

Inför detta arbete hade vi en förväntad leverans att utgå ifrån, en stor del av dessa förväntningar låg i att redogöra för användningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affärsområde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gång har dock strukturen förändrats och denna rapport kom att bygga mer på utformingen och styrningen av ett lager. För att på ett effektfullt sätt visa på, hur ett lager under optimala förhållanden utformas och styrs så tog vi litteraturen till hjälp och utformade en modell som vi sedan använt i vårt arbete. Syftet med detta examensarbete kom därför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som är viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

På nästan alla skolor inträffar varje år något som förändrar livet för dem som drabbas. Lärare tvingas hantera såväl små som stora kriser och hjälpa elever att hantera den sorg som följer. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse för hur man som lärare hanterar en krissituation och hur man som på bästa sätt hjälper barn och ungdomar i kris och sorg. Jag har även undersökt hur man som lärare upprättar ett fungerande pedagogiskt arbete efter en traumatisk händelse. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma lärare som alla drabbats av ett dödsfall i klassen och beskriver hur de hanterat situationen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt.

Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutom ingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna ändrats och fler personer med autismspektrumtillstånd upptäckts. En av dessa diagnoser är Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebära svårigheter inom flera områden. Arbete är en av de meningsfulla aktiviteter som är viktiga för att människor ska uppleva välbefinnande och känna sig tillfredsställda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Syftet med vår undersökning är i huvudsak att studera på vilket sätt som matematiken involveras i skolans ämnesintegrerade tematiska arbete. Ambitionen med vårt arbete är också att inbjuda blivande och befintliga pedagoger till reflektion över möjligheten att integrera matematiken med andra skolämnen. I gällande styrdokument framgår att läraren har till uppgift att utforma en undervisning där eleven ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, samt att matematiken har ett nära samband med andra skolämnen. Detta har vi tagit fasta på och haft som utgångspunkt i vårt arbete, vilket även belyses och sätts i sitt sammanhang i litteraturgenomgången. Vår undersökningsmetod bygger på en anonym enkätundersökning bland lärare i årskurs tre till fem på fem olika skolor.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet på öppna arbetsplatser i två kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frågor och kompletterades med observationer på deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benämns: Bekräftelse på arbetet stärker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehåll, Att träffa folk är viktigt och Att arbeta med något roligt gör att arbetet blir meningsfullt.