
Sökresultat:
200 Uppsatser om Bibliotekarier - Sida 11 av 14
Det samiska folkbiblioteket : En undersökning om informationsförmedling på folkbibliotek till samer i samiska förvaltningsområden
Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetsspråk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen från 2014, om att de nationella minoriteterna är särskilt prioriterade på biblioteken, har påverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsområden. För att ta reda på detta har jag tittat på och analyserat biblioteksplaner från samiska förvaltningsområden Jag har även genomfört fem kvalitativa intervjuer med Bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i samiska förvaltningsområden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i många fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen där nationella minoriteter framhålls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehåll inte påverkat folkbiblioteken i förvaltningsområdena i någon större utsträckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsområden för samiska verkar ha haft större inverkan på bibliotekens arbete.
Mångkultur i barnlitteraturen : En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken
Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen.
Att arbeta med ungdomar. Hur Stadsbiblioteket i Malmö arbetar med ungdomar via nya medier.
Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området.
Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet.
Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.
Bibliotekarie 2.0: Minabibliotek.se och bibliotekarierollen - en fallstudie på Umeå stadsbibliotek
Library 2.0 is a term which emerged a few years ago and is frequently discussed. There is no uniform definition of the term but the central aspect of the concept is to encourage increased participation from library users.The aim of this Master's thesis is to investigate if and if so, how the professional role of the librarian is affected by Library 2.0. To do that, we have conducted a case study at the public library in Umeå. Their homepage minabibliotek.se is a practical example of Library 2.0. The homepage is based on interactivity and the library users can participate in various ways.We thougt that qualitive interviews was the best way to gain an understanding for how the librarians at the public library in Umeå experience how the work with minabibliotek.se affect their professional role.
Boksamtal : Intervjuer med bibliotekarier och deltagare i olika litteraturcirklar
The purpose of this masters thesis is to examine how librarians work in a literary educational role with literary circles for adults and youth, in public libraries and at school. The study also examines whether participation in book discussion groups has any effect on participants and librarians regarding changes in reading habits and in personal development. Another aspect investigated was how participants experienced the atmosphere in the group. We have conducted qualitative interviews with five librarians who have lead different literary circles and with two participants from each literary circle. In all 13 interviews were conducted.
Att skapa bilden av biblioteket : Åtta bibliotekariers upplevelser av deltagandet i projektet Futurum.kom
In this two years master's thesis a regional project, Futurum.kom, is studied through the experiences of eight librarians from two of the participating libraries. The interviewees have all attended local and regional seminars where questions about core values, target groups and the role of the public library were discussed, among others. The seminars resulted in a number of core values and target groups. During the project, a number of advertising campaigns are to be conducted. The first one of these had recently been implemented at the time of the present study. The aim of the thesis is to investigate the interviewees organizational self-perception in relation to the project.
Pojkkrisen : -tendenser och arbete för att uppmuntra pojkar till läsning
Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier.De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande.Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två Bibliotekarier.Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse.
?Well listen, this is your fault?: Hivpositiva personers upplevelser av mötet med vården
Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.
En bok till varje läsare, en läsare till varje bok: En kvalitativ studie av hur bibliotekarier ger lästips
The aim of this thesis has been to achieve a deeper understanding of how librarians provide adult readers with individually adapted readers´ advisory in public libraries. The focus within this context, has been to find an answer to how the librarians understand what appeal factors the readers are attracted to and what kind of reading experience the readers are looking for to be able to match book and reader.To be able to find answers to our research question we conducted eight interviews with librarians working with readers´ advisory in eight different public libraries in Skåne. Our theoretical standing point for the thesis has been that of Marie L. Radford and Cathrine Sheldrick Ross. Sheldrick Ross provided theories concerning the appeal factors of books.
Bibliotekarier och forskare i samspel : Fallstudier på ett företag och ett universitet
Librarians like to think that libraries contribute substantially to the progress of research. However, libraries still seem to have serious problems getting integrated in their parent organization on equal terms with other parts of that organization. The degree of integration of the library is thus the main topic of this thesis and the purpose is to examine how the interaction between librarians and scientists is formed and can be developed. That issue leads to concrete questions concerning what part librarians play in the scientists work and which factors influence the cooperation or lack of cooperation. We have chosen, for reasons of comparison, to make two case studies; one is a branch of a university library and the other is a library in a large pharmaceutical company.
Hur gör lärare när de lär barn att läsa och skriva? : En studie av fem erfarna lärares arbete vid läs- och skrivinlärningsstarten.
I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete.
Högläsning i skolan - Lärares och elevers tankar om bokval och syften med läsningen
Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare använder sig av när de väljer ut böcker, varför de läser högt och vad eleverna tycker om deras val. För att undersöka detta intervjuades fyra lärare från två olika skolor samt tre elever från varje intervjuad lärares klass, sammanlagt tolv elever. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Dessa skedde enskilt med lärarna och i grupper om tre med eleverna.
Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare låter sig inspireras av andra, t ex Bibliotekarier, kollegor och egna barn, när de väljer högläsningsböcker.
Mellanlitteratur på bibliotek och i recensioner
This thesis investigates the reception of middle literature novels among critics in Swedish newspapers and at Swedish libraries. Works by three authors were chosen as representatives for middle literature: Helen Fielding, Nick Hornby and Tony Parsons. The investigation is based on interviews with librarians at the Gothenburg City Library, the total purchased number of books at public libraries in Sweden and analysis of Swedish newspaper reviews. The result is compared with theories by literary sociologists as Jofrid Karner Smidt, Janice Radway, Erland Munch-Petersen and Staffan Bergsten among others. It was found out that literary scientists and critics had a different way of looking at middle literature.
På tal om "mötesplatser" : Om folkbibliotekspersonals diskursiva språkanvändning
This thesis is a discourse analysis analyzing public library librarians' talk on the subject of public library meeting places. Within the field of Library and Information Science the public libraries' functions as social meeting places have been scrutinized for more than a decade. Researchers in the Nordic countries in particular have looked at library users' use of the library space and have highlighted the sociologic dimensions of the public library and the meeting place functions. Few however have paid much attention to the library personnel's point of view. The discourse analysis perspective is about language use and how people construct the reality.
Administratör ? Ett professionellt yrke?
Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, Bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås.