Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna.Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken.

I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare använder sig av när de väljer ut böcker, varför de läser högt och vad eleverna tycker om deras val. För att undersöka detta intervjuades fyra lärare från två olika skolor samt tre elever från varje intervjuad lärares klass, sammanlagt tolv elever. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Dessa skedde enskilt med lärarna och i grupper om tre med eleverna. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare låter sig inspireras av andra, t ex bibliotekarier, kollegor och egna barn, när de väljer högläsningsböcker.

This thesis investigates the reception of middle literature novels among critics in Swedish newspapers and at Swedish libraries. Works by three authors were chosen as representatives for middle literature: Helen Fielding, Nick Hornby and Tony Parsons. The investigation is based on interviews with librarians at the Gothenburg City Library, the total purchased number of books at public libraries in Sweden and analysis of Swedish newspaper reviews. The result is compared with theories by literary sociologists as Jofrid Karner Smidt, Janice Radway, Erland Munch-Petersen and Staffan Bergsten among others. It was found out that literary scientists and critics had a different way of looking at middle literature.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frågan hur synen på barnet inom Freinetpedagogiken ser ut när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men även den litteratur vi fått tillgå genom vår utbildning gällande svenskämnet. Då vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute på Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkät. Underlaget i undersökningen blev tyvärr litet och undersökningen kan därför inte räknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi får är att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med läs- och skrivproblem.

I detta examensarbete har vi undersökt hur företag som tillämpar miljösimulering för test av kritiska system och som beslutsunderlag går tillväga för att uppnå den ideala simuleringsmodellen. Bakgrunden är att ett flertal litteraturförfattare i ämnet efterlyser tydligare allmänna riktlinjer för simuleringsmodellsutveckling än vad som finns i dag. Härmed skulle olyckshändelser när systemet kommit ut i sin naturliga miljö sannolikt bli färre. Vi har intervjuat tre olika systemutvecklingsföretag och jämfört deras svar, dels sinsemellan och dels mot litteraturen. Resultatet visar att förekomsten av tydliga riktlinjer på området och tillämpningen av sådana är långt mer begränsad än litteraturförfattarna skulle önska.

Vårt intresse för medarbetarsamtal väcktes vid en gästföreläsning med Jens Ribe som är säljchef för Dell Norden. På denna föreläsning berättade Ribe om sin yrkesroll, sin arbetsvecka osv. och poängterade vikten av att bedriva kontinuerliga medarbetarsamtal för att skapa engagemang, gemensam målbild och skaffa information och skapa en dialog. Han berättade att han genomförde medarbetarsamtal med sina sljchefer varannan vecka, vilket vi tyckte var extremt ofta. Mellan gruppmedlemmarna finns drygt 30 års erfarenhet av restaurangarbete, och erfarenhet från runt 40 olika restauranger, och därmed ett stort antal chefer, och vi kan inte minnas ett enda strukturerat medarbetarsamtal i ordets rätta bemärkelse.

This thesis is a discourse analysis analyzing public library librarians' talk on the subject of public library meeting places. Within the field of Library and Information Science the public libraries' functions as social meeting places have been scrutinized for more than a decade. Researchers in the Nordic countries in particular have looked at library users' use of the library space and have highlighted the sociologic dimensions of the public library and the meeting place functions. Few however have paid much attention to the library personnel's point of view. The discourse analysis perspective is about language use and how people construct the reality.

Olika författare menar att vårt samhälle just nu går från att vara ett tjänstesamhälle till att bli ett upplevelsesamhälle. Denna teori bygger på den utveckling av erbjudanden och värdeskapande som hittills skett, från råvaror, via varor, till tjänster och sedan till upplevelser. Då upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning av konsumenter så är det intressant att studera problematiken med att förstå vad upplevelser är och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De två huvudfrågor som behandlas är:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan påverka?Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, både som fenomen för individen och som erbjudande från företaget, samt att skapa förståelse för upplevelsens möjliggörande utifrån ett företagsperspektiv.Uppsatsen är en litteraturstudie där sekundära litteraturkällor studerats för att belysa och diskutera problemområdet.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

Utbildningen Trädgårdsingenjör med designinriktning innefattar kurser som företagsekonomi och marknadsföring vilket kan uppmuntra studenter till att starta eget företag. Att bli egenföretagare kanske är rätt väg att gå men vi frågar oss om utbildningen ger tillräckligt med kompetens för att våga ta det steget. Följande kandidatuppsats ger en inblick i hur verkligheten ser ut för företagare inom trädgårdsdesign. Syftet är att undersöka om det finns några specifika komponenter som behövs för att starta och driva ett företag inom trädgårdsdesign. Uppsatsen ska vidare försöka konstatera vilka av dessa komponenter som är viktigast.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvärlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever använder sig av sitt informella kunnande när de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrågas i litteraturen kring elevers förståelse av momentet bråk inom matematiken.Undersökningen grundar sig på frågeformulär och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vår undersökning på tre skolor där 21 elever i ålder 6-8 år med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolämne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar på att eleverna använder sig av sina informella kunskaper när de löser uppgifterna i frågeformuläret..

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning främja estetiska värden i tekniska anläggningar och kan på så vis ge dessa anläggningar mervärden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanläggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan också blir attraktiv för människor att besöka genom att erbjuda estetiska värden och upplevelser. Metoden för vårt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter från Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrån Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet läste vi också Patrik Grahn för att få inblick i hans teorier kring naturens förmåga att ge rekreation.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet..