Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

This report is the result of an evaluation of a project, conducted by five regional libraries. Through a training course the project should inspire small and medium sized enterprises to use modern information technology and Internet when searching for information. To evaluate the project, qualitative interviews were conducted with five librarians and quantitative questionnaires were distributed to all the course participants. The evaluation shows that the project goals were met, apart from the number of course participants, which was much lower than anticipated. It also shows that the project resulted in an increase in information technology and competence at the libraries, and that the course participants profit from their increased knowledge in their daily work..

 The aim of this two-years master?s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course.Important theories for this work were Annemaree Lloyd?s thoughts on corporeality, Erving Goffman?s dramaturgical sociology and John Dewey?s learning by doing.

The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling.

This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students? attitudes to history teaching in a museum context. The students? answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students? capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening).

Open access to scientific literature on Internet is a concept which is supposed to change librarians' work. The aim of the thesis was to examine librarians' perception of Open access. A questionnaire survey was conducted among librarians at libraries with specialisation in technique, natural sciences, medicine and pharmacy in Sweden. Even though Open access can be regarded as an alarming for librarians' work, the results of the survey showed that the future of the librarians' profession can be positive if they flexibly adopt their work routines according to changes in publication forms and library users' needs..

Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det är att använda sig av skönlitteratur för att lära eleverna läsa och skriva. Även föräldrarnas roll belystes och hur pedagogerna använde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation på skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frågor framkom det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mängd olika arbetssätt där man kan använda skönlitteratur för att utveckla elevernas läsning och skrivning.

Inom svenskämnet finns ett relativt nytt begrepp, det vidgade textbegreppet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka i vad mån ett motsvarande arbetssätt förekommer i historieämnet. I vår definition av det vidgade textbegreppet, vilken till stor del bygger på styrdokumenten, har vi tolkat de moment som ingår till att vara såväl skrivna som talade texter, film, bild, musik, teater, drama och museer. I den teoretiska bakgrunden problematiserar vi dessa moment.Vår undersökning grundar sig på intervjuer med historielärare för elever i åldrarna 10-11 år samt 16-19 år och enkätundersökningar. Undersökningen visar att lärarna för elever i de yngre åldrarna har en mer varierad undervisning än gymnasielärarna med utgångspunkt i de moment vi valt att undersöka.

Användarupplevelser är en gren inom användbarhetsområdet som på senare år kommit att studeras alltmer. Orsaken till detta är att ny teknik medför andra krav på produkter än att produkter som sådana ska vara lätthanterliga. Produkten kan likväl ha som syfte att vara rolig att använda sig av.Studiens syfte var att studera användarupplevelser beträffande Surface-computing teknologi.Företaget Interactive Institutes innovativa Surface-computing produkt Virtual Autopsy Table fick exemplifiera Surface-computing teknologi i publika miljöer. Genom att använda denna uppmärksammade produkt som underlag är syftet att undersöka vilka designmoment som kan anses vara kritiska för upplevelsebaserad design. Studiens frågeställning blev:Vilka riktlinjer kan tas fram för att vägleda en designprocess att bli mer fokuserad påanvändarupplevelser vad gäller Surface-computing system?Med utgångspunkt från studiens datamaterial, så var en del av studiens syfte att ta fram riktlinjer.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

The purpose of this thesis is to examine how two separate museums have realised the task of digitizing their collections, as well as to learn what options, possibilities and resources have been available to them during this process. Additionally, the aim here is to find how the two museums have dealt with problems in connection to the digitization projects, since there are as-of-yet no established regulations or standards to guide them in their digitization efforts. However, national and international working groups seeking to establish better collaboration between archives, libraries and museums ALM institutions have recently begun to formulate recommendations and suggested standards. Some of these recommendations have been used here as a theoretical framework in the examination of the two museums. The research questions posed are: What options, possibilities and resources have been available to the museums in their digitization projects, in terms of economy, staff, technical equipment and time?; For what purpose are the museums digitizing their collections?; and How does their purpose influence the process and chosen procedures? Also discussed here is how the museums relate to some of the existing recommendations.

The aim of this thesis is to examine the characteristics of film cataloguing, and to compare general as in library use and specific as in archival use cataloguing rules. Most rules, both in archives and libraries, use the book as a point of reference. This is somewhat unfortunate on account of the great difference between books and films. The method used is studies of literature and qualitative interviews with three persons whose professional duties include cataloguing of films. The sets of rules which are studied are Katalogiseringsregler för svenska bibliotek KRS and The FIAF Cataloguing Rules for Film Archives.