"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

I denna uppsats har jag valt att titta närmare på den svenska sinnessjukvårdens syfte, verkan och utveckling, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar endast Salberga mentalsjukhus, eftersom det varit en teknisk omöjlighet att granska samtliga svenska mentalsjukhus. Jag har tittat närmare på varje enskild behandlingsmetod som förekom på sjukhuset mellan åren 1930-1963 dels för att uppmärksamma den vanvård som förekom och dels för att se hur vården förändrades i takt med samhällsutvecklingen. Underlaget till studien kommer från ögonvittnesskildringar, rapporter samt tidigare utgiven litteratur, samtliga huvudkällor har en direkt koppling till Salberga mentalsjukhus. De slutsatser jag kunnat dra av arbetet har varit att det förekommit stora förändringar under årens lopp.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer ? åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare.

Abstrakt Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Populariteten för optionsprogram som belöningssystem har ökat de senaste åren. Företags allmänna åsikt är att optionsprogram är det främsta alternativet om de vill öka prestationen och motivationen hos nyckelpersoner men även ökad riskbenägenhet är en viktig aspekt. Litteraturen visar dock att åsikterna kring optionsprogram som belöningssystem till anställda skiljer sig åt. Problematiken ligger främst i om optionsprogram får den effekt som företagen eftersträvar. Syftet med denna uppsats är att identifiera motiv för tillämpning av optionsprogram som belöningssystem samt undersöka målöverensstämmelse mellan avsedd effekt och verkan av optionsprogram som belöningssystem.

Forskning indikerar att det bland äldre existerar en starkare koppling mellan socialt nätverk och subjektivt välbefinnande än bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrån äldres egna upplevelser kartlägga på vilket sätt mänskliga relationer anses skapa subjektivt välbefinnande. Sju deltagare i åldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmärksammade ett dubbelriktat samband mellan hälsa och relationer. Hälsa, som både faktisk och upplevd kapacitet, är inte endast en grundförutsättning för vidmakthållna relationer utan bör även betraktas som ett resultat därav.

Forskare, föräldrar och förskolepersonal har sedan länge lagt märke till att inlärningen av färger och deras beteckningar skiljer sig från inlärningen av andra adjektiv och från substantiv. En undersökning har genomförts med syftet att komma närmare svaret på frågan: hur går det till när barn lär sig kopplingen mellan färg och färgterm? Ett trettiotal barn i åldern två till fyra år har deltagit i ett test med tre delmoment. Analysen har utgått från tre frågeställningar: Hur ter sig kopplingen mellan färg och färgterm i olika åldrar? Finns det någon skillnad mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn? Följer barns inlärningsmönster den av Berlin och Kay (1969) föreslagna implikationsordningen? Undersökningsresultaten visar att redan barn som är två år kan göra en korrekt koppling mellan färg och färgterm.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjärnskada (mTBI) innebär stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva områden har dock visat sig svårt att finna. Syftet var att undersöka om det förelåg en prestationsnedsättning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mäter bibehållen uppmärksamhet och inhiberingsförmåga) och högt självskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mått.

Jag har under mina år inom teatern ofta mött orden: Mod, glädje och arbetsmoral. Fina ord med fin innebörd. Men hur uppnår jag det? Jag kan omöjligt säga åt min kropp och hjärna: "Kom igen Mattias, visa lite mod, glädje och arbetsmoral!" Efter många funderingar kring detta har jag dragit slutsatsen att allt handlar om förberedelse för mig. Mitt mod, min glädje och min arbetsmoral kom och gick lite som de ville i årskurs två.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Arbetets huvudsakliga del har varit att undersöka om slöjdens praktiska problemlösning används i kunskapssamhällets yrken. Vi har sedan gjort en direkt koppling till slöjdens problemlösning. För att ge läsaren en inblick i begreppen har vi ägnat mycket plats till definitionen av slöjd, problemlösning och kunskapssamhället. Metoden vi har använt är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i vår studie visade att problemlösning var vanligt förekommande i våra informanters yrken men ingen kunde se ett samband mellan slöjdens problemlösning och yrkeslivets problemlösning.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen åt stödfunktionen på Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anställda och uppfyllde motsvarande mål som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnå syftet med detta examensarbete användes elektroniska enkäter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. Enkäterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och målen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var således huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillämpades också för att öka förståelsen för verksamheten.

Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år.