Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen.

Tjänstesektorn utgör ungefär 80 % av Sveriges BNP, men har länge präglats av lägre produktivitet än tillverkningssektorn. Detta skulle kunna förändras genom konceptet lean som innebär effektivisering av flöden och syftar till att erbjuda kunden exakt vad den vill ha med hjälp av mindre insatser i form av personal, utrustning, tid, utrymme och aktiviteter. Nyttan med lean inom produktionssektorn är bevisad och effektiviteten förmodas öka två till tre gånger efter en implementering inom dessa företag. Konceptet hävdas även vara användbart inom tjänstesektorn och andra kontexter, men det råder fortfarande tvivel om effekten konceptet har på prestationer och lönsamhet i tjänsteorganisationer. Avsaknaden av sådana bevis har påverkat konceptets spridning utanför produktionsindustrin.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.

Uppsatsen ?Vem är du ? egentligen?? behandlar frågan om hurbeviskravet för identitet är utformati ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Utgångspunktenför forskningsområdet ärden problematik som uppkommit under senare år till följd av en ändradpraxis frånMigrationsöverdomstolen, där personer från vissa länder ? framför alltfrån Somalia ? för tillfälletinte kan beviljas uppehållstillstånd då de saknar för Sverige giltigaidentitetshandlingar som kanklarlägga deras identitet. Studien är bevisrättslig, där generellabevisrättsliga spörsmål behandlas ochsedan kopplas till förvaltningsprocessen i allmänhet ochmigrationsprocessen i synnerhet.Utifrån ett rättighetsperspektiv ? rätten till familjeåterförening ?analyseras beviskravet för identitetde lege lata och dess förhållande till passkravet i 2 kap 1 §utlänningslagen.

Från tiden före 1972 års skadeståndslag och fram till idag, har skadeståndsansvaret blivit allt mindre förlåtande mot det allmänna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmänna också skulle bära ett ansvar för oriktiga upplysningar och råd, om de lämnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hänsyn, att begränsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.