Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of Västra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett Bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under Bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till Bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under Bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till Bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning är att en migreringsstrategi är att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan även vara lämpligt för svenska offentliga arkiv att frångå OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom utifrån frågeställningarna ?vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom enligt vårdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja Bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort.

SammandragAtt organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och Bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

I planeringen av dagens samhälle har det i stor utsträckning börjat uppmärksammas hur ett område ska kunna uppnå en individuell identitet som skiljer den från andra platser. För att ta reda på varför detta är viktigt, om det ens är det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan många exempel på exploatering och förtätning med koppling till identitet studeras. Många av dem är lokaliserade i gamla industriområden och ett sådant aktuellt exempel är industriområdet Lövholmen från 1800-talet. Lövholmen är beläget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstått många frågor kring hur identiteten och karaktären ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins Bevarande.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar är mycket stor i växtriket, särskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan växters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionära och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domänstruktur och interagerar både direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillväxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt på R-gener, något som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos många patogen-växtsystem formar det evolutionära utvecklingsmönstret av R-gener.