Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

I dagens samhälle ställs allt högre krav på att energieffektivisera byggnader, därmed ställs även krav på att energieffektivisera befintliga byggnaderna. Ett av Sveriges nationella mål är att energianvändningen inom bebyggelse halveras till år 2050 jämfört med 1995. Examensarbete har skrivit för EKG-projekt, en vägledning för fastighetsägarna som deltar i projektet vid eventuella fönsterbyten. Denna uppsatts belyser viktiga områden och idéer inom modern fönsterkonstruktion, med tillhörande undersökningar samt en marknadsundersökning för fönster och dess kostnader. Detta examensarbete innefattar även vilka tankar man bör ha i åtanke vid bestämt fönsterbyte ur den arkitektoniska synvinkel samt en energisimulering för ett rum, där fönstret byts ut mot en lågenergi fönster.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning är att en migreringsstrategi är att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan även vara lämpligt för svenska offentliga arkiv att frångå OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom utifrån frågeställningarna ?vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom enligt vårdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivån i Lomma.

Ingenjörtrupperna har nyligen tillförts två nya typer av fältarbetsfordon. Då ett avingenjörförbandens största uppgifter är att understödja med ökad rörlighet för förband, anserförfattaren det vara relevant att studera hur dessa fordon kan understödja med detta.Enligt den struktur som ingenjörbataljonen skall vara organiserad 2014 skall dessa nya fordonutgöra huvudstommen i maskinplutonerna på de bandgående och hjulgåendeingenjörkompanierna, vilket kan föranleda vissa begränsningar och/eller fördelar då demaskinplutonerna tidigare har utgjorts av mer specialiserade arbetsmaskiner såsom hjullastare,grävmaskin och grävlastare. Detta kan innebära att de bandgående och hjulgåendeingenjörkompanierna blir till viss del mer lämpade att genomföra olika sorters arbetsuppgifterför att öka rörligheten för förband. Slutsatser ifrån undersökningen påvisar bland annat attIngbv 120 är mer lämpad att genomföra fältarbeten för rörlighet i bebyggelse än vad HMEEär, och att båda fordonen kan genomföra i stort sett lika många olika sorters fältarbeten förrörlighet, med undantag för minbrytning vilket bara Ingbv 120 kan genomföra..

SammandragAtt organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS.

The thesis is about integration in the city and how integration can be improved through physical planning. Segregation can result in changing peoples? prerequisites in our society. Opportunities in life become dependent on what area of the city you live in or where you grew up. Integration denotes acceptance for all people, while different cultural and ethnic identities are preserved at the same conditions for everyone.

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser.

I nuläget minskar befolkningen i en stor del av landets mindre kommuner, vilket har inneburit en ökad konkurrens mellan kommunerna när det gäller att attrahera nya invånare (Arena för Tillväxt 2006). I jakten på nya invånare har det under de senaste åren begreppet attraktivitet blivit populärt i marknadsföringen av den egna kommunen. Ofta blir det att man med attraktivhet menar vattennära boende, kulturhistorisk intressant miljö och närhet till starka arbetsregioner. Men många gånger glömmer man bort de förutsättningar som påverkar hur människor lever sina vardagsliv. Givetvis har begreppet attraktivitet olika innebörd för olika människor men jag anser att man måste vidga begreppet attraktivitet till att även innefatta frågor om hur det är att konkret leva på orten.