Sökresultat:
711 Uppsatser om Bevarande av kulturhistorisk bebyggelse - Sida 12 av 48
Hur pedagoger i förskolan tillämpar tiden i skogsmiljö : utifrån gynnande och bevarande av hållbar utveckling inom biologisk mångfald
Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.
Identitetskänsla : indianer, européer och kulturkrockar
När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många.
Industrilandskapet i Norrköping : Kunskaper, värden och väg till bevarande
This study focuses the development on the protection of landscapes with old industries and how it nowadays is appreciated by the inhabitants. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how the so called industrial landscape in Norrköping became a cultural heritage that the citizens want to protect. The study also aims to investigate the citizens´ knowledge about the industrial landscape in Norrköping, and what value they think that the place possesses. Data was collected by an information research and six qualitative interviews. The interviews where analysed by qualitative methods techniques.
Bostadsförtätning i Göteborgsregionen Fallstudie - Mölndal och Mölnlycke
Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan
bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan
utnyttjas och förstärkas.
Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi
diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i
orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg.
Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och
negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva
områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor
i närheten. Ibland planeras förtätning i grönområden, på parkeringsplatser och
fotbollsplaner som människor gärna vill behålla.
Både Mölndal och Mölnlycke präglas av närheten till Göteborg, många pendlar
till arbeten i storstan. Men båda dessa samhällen har vuxit upp runt industrier
och näringslivet blomstrar även i dag.
Dåtid, nutid, framtid ? ett förtätningsförslag
Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.
Ett samarbetscenter i urban miljö
Ett samarbetscenter i urban miljö
Detta examensarbete fokuserar på utformningen av ett samarbetscenter beläget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktär det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver själv utformningen har omfattande arbete lagts ner på visualisering och presentation.
Samarbetscenter Malmös syfte är att fungera som ett forum för äventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlärning.
Stambyte eller relining -en studie om ekonomisk och social hållbarhet vid renovering av fastigheter
Denna studie visar hur valet av metod och värderarens antagande påverkar värderingen avbyggrätter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska värderingar med avseende på användametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvärderarna i regel använder ortsprismetodenvid värdering av byggrätter, som komplement används ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvärderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad påverkarvärderingen. I mindre utsträckning påverkar valet av värderingsmodell..
Byggnadsminnesförklaring : ett långsiktig hållbart skydd?
There are currently 2160 buildings in Sweden that are protected by law with the designation as a cultural heritage building, which is the strongest protection that can be obtained for a building of cultural historic significance. The purpose of this thesis is to research how strong and sustainable the protection of such a designation is and how you can motivate a revocation. Furthermore, this thesis aims to give an overall insight into all cases where there has been a revocation.To achieve the protection of a designation as a cultural heritage building, the object has to be of outstanding interest on account of its cultural historic value. In the first part, this thesis gives a short historic background of the cultural heritage law and its terms, like outstanding interest and cultural historic value. The County Administrative Board's documents about revocation are the main source for this research.There have been 24 cases of revocation and the frequency of such cases has increased in the past ten years.
Dåtid, nutid, framtid ? ett förtätningsförslag
Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på
grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från
Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och
skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer.
Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka
områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för
att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i
större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.
"Förlorad karaktär?" : Inventering av 1970-talets villakvarter på Teleborg i Växjö
För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur. .
Hållbar bebyggelse: förslag till detaljplan för Katten 6 i
Luleå
Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i Luleå Centrum och ägs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrågorna har blivit alltmer uppmärksammade i samhället och i samband med ett antal viktiga förändringar på intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planändring på fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planområdet än tidigare. * Dels bidra till en hållbar utveckling av bebyggelsen i Luleå centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gällande planering i Luleå, klargöra planeringsförutsättningar och utforska vilka olika alternativ det finns gällande hållbar bebyggelse samt genom att värdera dessa utifrån fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts på insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebär att kvalitativ metod har används.
Krogen, kamratskapen och kroppen : En kulturhistorisk analys av svensk dekadenslitteratur
Denna uppsats visar hur representationen av dekadent maskulinitet i svensk dekadenslitteratur från tiden strax innan sekelskiftet 1900 konstruerades. Genom att se till de tre författarna Ola Hansson (1860-1925), Emil Kléen (1868-1898) och Axel Wallengren (1865-1896) visas hur den dekadente mannen ? dekadenten ? skapas som karaktär och litterär figur. Dekadenten var, menar denna undersökning, extremt bunden av rum, socialitet och kropp, och kunde endast agera inom mycket snäva ramar skapade av dessa kulturella kategorier. Vad som framträder är närmast en schablon enligt vilken dekadensförfattarna arbetade, och rum, umgängesformer och kroppsligheter är så gott som utbytbara från verk till verk och författarskap till författarskap.
Alléer
Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer.
Bevarande av barns och föräldrars värdighet inom barnsjukvård
Värdighet är inom vårdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om värdighet är gjorda men endast ett fåtal om barn och värdighet. Syftet var att beskriva hur barns och föräldrars värdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfällen genomförda av barn i åldern
5 mån till 17 år. Fältanteckningar gjordes utifrån en observationsguide.
Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken
Studien fokuseras på följande frågor
? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum.
? Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt brukande och att förbruka vår mark.
SYFTE
Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande;
? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision.
? Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet?
? Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden.
Metod
Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext.
Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer.
AVGRÄNSNINGAR
Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat.
Resultat
Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade.
Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).