This study was conducted at VikingGenetics' bull breeding station in Falkenberg, Sweden. The bulls waiting for the results of their progeny testing at this station are either kept in group housing or individual housing. Since both of these housing systems have advantages and disadvantages, it was in the interest of VikingGenetics to know which of these housing systems is the best. The aim of this study was to investigate the welfare of the bulls in these two housing systems through behavioural observations and the use of activity monitors. In the preparations for the study 16 bulls, 8 in each housing system, were chosen.

In the end of 1998 the company Holmen Skog AB was certified accordint to the FSC system with an area of 1 036 000 hectare. After that Holmen Skog AB has been working actively with the nature conservation in the forestry. In order to control the quality of the company?s nature conservation in final fellings they started a yearly inventory which is called BAKRUS (Judgement of ecological and culture care in relations to policies for a persevering silviculture). After 1999 the control was expended to include all actions in the forest.

De gamla Ă€ngs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttĂ€thet inom bĂ„de flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste Ă„rhundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mĂ„ngfalden. Denna undersökning sker i samarbete med TĂ€by kommun och syftet Ă€r att undersöka 10 olika Ă€ngs- och betesmarker för att fĂ„ en uppdaterad bild av hĂ€vdtillstĂ„ndet och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r mest lĂ€mpliga att sĂ€tta in.Detta arbete avser att fungera som en grund dĂ€r framtida undersökningars resultat kan jĂ€mföras med för att se vilket resultat de insatta Ă„tgĂ€rderna gett. Metoderna som anvĂ€nts Ă€r en allmĂ€n artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmĂ€nna utseende exempelvis om mycket gammalt grĂ€s finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttĂ€thet som rĂ„der i det studerade vĂ€xtsamhĂ€llet.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken pĂ„ igenvĂ€xning och domineras frĂ€mst av konkurrenskraftiga kvĂ€vegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestĂ„nd kvar av hĂ€vdgynnad flora vilka skulle fĂ„ en chans till expansion om en intensivare hĂ€vd sĂ€tts in.

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning pĂ„ att undvika negativa effekter pĂ„ lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men ocksĂ„ ekoturism som bedrivs i miljöer som pĂ„verkats av mĂ€nniskan pĂ„ olika sĂ€tt och som rymmer bĂ„de kulturvĂ€rden och naturvĂ€rden. PĂ„ gĂ„rden Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvĂ€rden och naturvĂ€rden som finns pĂ„ gĂ„rden idag, och hur dessa vĂ€rden hĂ€nger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten dĂ€r jag registrerade Ă€goslag och strukturer viktiga för kultur och naturvĂ€rden. För mer information om gĂ„rdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag Ă€garna. Jag undersökte ocksĂ„ historiskt kartmaterial för att kunna sĂ€tta gĂ„rdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag mĂ„nga olika typer av naturvĂ€rden, bland annat död ved i mĂ„nga former, hamlade trĂ€d, slĂ„tterĂ€ngar, betesĂ€ngar och skog skött till förmĂ„n för lövtrĂ€d. KulturvĂ€rden som fanns var ofta kopplade till naturvĂ€rden, som till exempel slĂ„tter, hamlade trĂ€d och skogsbete.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas nÀr kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid VÀrldsarvet i Falun. Jag har för att ta reda pÄ detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av vÀrldsarvet i text och pÄ plats vid gruvomrÄdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan Ä ena sidan kulturmiljövÄrden och Ä andra sidan turismnÀringen och samarbete mellan dessa tvÄ sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid VÀrldsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt vÀrldsarvsrÄd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

Denna uppsats belyser förutsÀttningar för samarbete om en gemensamt Àgd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrÄn egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt Àgd resurs Àr kontraproduktivt och ohÄllbart för resursens bevarande pÄ lÄng sikt. DÀrför mÄste aktörerna Àndra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.HÀr belyses de förutsÀttningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krÀvs för att gemensam handling mellan egoister kan ingÄs, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Egoistiska, eller sjÀlvintresserade, konkurrerande aktörer gör lÄngsiktiga nyttovinster pÄ att samarbeta.Som exempel anvÀnds tvÄ imaginÀra vinstdrivande företag pÄ en konkurrensutsatt marknad.

De gamla Ă€ngs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttĂ€thet inom bĂ„de flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste Ă„rhundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mĂ„ngfalden. Denna undersökning sker i samarbete med TĂ€by kommun och syftet Ă€r att undersöka 10 olika Ă€ngs- och betesmarker för att fĂ„ en uppdaterad bild av hĂ€vdtillstĂ„ndet och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r mest lĂ€mpliga att sĂ€tta in.Detta arbete avser att fungera som en grund dĂ€r framtida undersökningars resultat kan jĂ€mföras med för att se vilket resultat de insatta Ă„tgĂ€rderna gett. Metoderna som anvĂ€nts Ă€r en allmĂ€n artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmĂ€nna utseende exempelvis om mycket gammalt grĂ€s finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttĂ€thet som rĂ„der i det studerade vĂ€xtsamhĂ€llet.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken pĂ„ igenvĂ€xning och domineras frĂ€mst av konkurrenskraftiga kvĂ€vegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestĂ„nd kvar av hĂ€vdgynnad flora vilka skulle fĂ„ en chans till expansion om en intensivare hĂ€vd sĂ€tts in.

Övergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.

Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r redogöra hur tvĂ„ vĂ„tmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna frĂ„ga har jag noga studerat beslutsgĂ„ngen, gjort fĂ€ltstudier, talat med markĂ€gare tagit del av opublicerat material och studerat Ă€ldre och nya kartor över de bĂ„da vĂ„tmarkerna, bĂ„da belĂ€gna i trakten av Höja, ungefĂ€r fem kilometer sydost om Ängelholm, och Ă€ven gjort fĂ€ltstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att frĂ€mja anlĂ€ggningen av vĂ„tmarker. BĂ„da intresserar sig för att minska övergödningen och med vĂ„tmarker sĂ„ Ă„stadkommer de detta. Utöver vattenrenare sĂ„ Ă€r vĂ„tmarker ocksĂ„ av intresse rent utbildningsmĂ€ssigt och bra för att fĂ„ en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet Ă€r skillnad pĂ„ storleken av vĂ„tmarker i nordvĂ€stra SkĂ„ne gentemot i Danmark. Detta beror pĂ„ att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrĂ„gor och kunde genomdriva vĂ„tmarksanlĂ€ggningar i större utstrĂ€ckning.VĂ„tmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar bĂ„da som naturliga reningsverk av nĂ€rsalter.

PÄ grund av ökad urbanisering och exploatering av grönomrÄden i stadsnÀra miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mÄngfalden. För att stÀrka och förbÀttra arters möjlighet till spridning i landskapet, och dÀrmed sÀkra en hög biologisk mÄngfald, efterfrÄgas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kÀrnomrÄden och för att analysera habitatnÀtverk. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att 1) kartera och sammanstÀlla biotoper i en biotopdatabas utifrÄn tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjÀlp av laser- och höjddata, och 3) att tillÀmpa landskapsekologisk analys pÄ underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri Àr en utmÀrkt kÀlla för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet pÄ 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fÀltkontroller som utvÀrderades i felmatriser. En metod har Àven undersökts baserat pÄ tidigare studier för att uppskatta busk- och krontÀckning med hjÀlp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den anvÀndas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontÀckning i dagslÀget.

Biologisk mÄngfald i urban miljö har visats sig ha stor betydelse för mÀnniskansrekreation och fysiska och psykiska hÀlsa. Samtidigt förbÀttras stadens hÀlsa genom debullerdÀmpande, luftrenande och klimatförbÀttrande egenskaper som vegetationen har.Syftet med denna undersökning Àr att utföra en temporal och rumslig analysmed avseende pÄ antal och utbredning av rödlistade kÀrlvÀxter i Göteborgs innerstad under1900-talet. UtgÄngsmaterialet Àr Göteborgs artdataarkiv, ADA, en databas framtagen avGöteborgs miljöförvaltning som innehÄller observationer av rödlistade och andra skyddsvÀrdavÀxt- och djurarter. DÄ databasen Àr en sammanstÀllning av olika inventeringar över lÄng tidÀr skillnaderna frÄn ett material baserat pÄ en systematisk inventering stora. Vagalokalangivelser och okÀnd observationsfrekvensen i ett omrÄde Àr faktorer som pÄverkarsÀkerheten i materialet men det kompenseras genom ett stort antal observationer undermycket lÄng tid.Den temporala analysen av antalet rödlistade kÀrlvÀxter i Göteborgs innerstadvisar pÄ en tydlig nedgÄng i rapporterade arter.

I dagens företagsklimat har kraven pÄ produktionskapacitet i tillverkande företag blivit allt högre. FörÀndringar i och utanför produktionen blivit mer dynamiska och komplexa och företagen mÄste sÀkerstÀlla stÀndig och hÄllbar utveckling av produktionen. Idag Àr ett vanligt förÀndringsinitiativ Lean, vilket Àr ett begrepp som innehÄller bÄde filosofi och principer samt kvalitativa och statistiska verktyg. Men ett stort antal av förÀndringsinitiativen misslyckas och företag som tidigare vunnit pris för operationell excellens klarar i mÄnga fall inte av att upprÀtthÄlla utvecklingen. För att lyckas med förÀndringar verkar det alltsÄ krÀvas nÄgot mer ? inte bara ett systematiskt ledningskoncept, som till exempel Lean.De senaste Ären har LKAB satsat pÄ ett antal förÀndringsinitiativ som syftar till att skapa en mer medveten kultur för att nÄ de uppsatta mÄlen enligt den framtagna strategin.

I den kommunala fysiska planeringen ingÄr det att planera för riksintressen vilka Àr sÀrskilda omrÄden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid dÄ det inte fanns bostadsbrist i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. DÄ situationen ser annorlunda ut idag har frÄgan vÀckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas vÀrden och exploatering av bostÀder vÀckte vÄrt intresse.Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka huruvida riksintressena för naturvÄrd, friluftsliv, kulturmiljövÄrd samt omrÄden under 4 kap. miljöbalken stÄr i konflikt med bostadsbyggande och sÄledes Àr ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas nÀr kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid VÀrldsarvet i Falun. Jag har för att ta reda pÄ detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av vÀrldsarvet i text och pÄ plats vid gruvomrÄdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan Ä ena sidan kulturmiljövÄrden och Ä andra sidan turismnÀringen och samarbete mellan dessa tvÄ sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid VÀrldsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt vÀrldsarvsrÄd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

To curb greenhouse gases and mitigate climate change is one of the biggest challenges human society face today. Carbon dioxide (CO2) has accumulated rapidly in the atmosphere as a consequence of burning of fossil fuels and deforestation. The aim of this study is to explore two methods to store carbon dioxide in geological formations and biological sinks. The aim is also to discuss the two mitigation options from a sustainable perspective and whether it can lead to a better environment and benefits for local and global societies. The research questions are: Which method to store carbon dioxide, geological or biological, is the most effective? Which method to store carbon dioxide, geological or biological, has the greatest potential to promote sustainable development for local communities?The method used is a comparative case study and presents four case studies that explore the potential for CO2 storage offshore in Norway and Brazil; and in tropical forests in Mexico and Brazil.