Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever.

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier.

Det språk som används i matematikundervisningen påverkar elevernas förmåga att kunna ta till sig undervisningens innehåll. För minoritetselever kan språket vara ett hinder för förståelsen och matematiksvårigheter kan i själva verket vara språksvårigheter. Det finns mycket att arbeta med för att försöka anpassa matematiklektionerna så att större hänsyn tas till dessa elever. I detta arbete har jag fokuserat på att göra en litteraturgenomgång av den litteratur som innefattar språkets betydelse i matematikundervisningen allmänt, men framförallt med fokus på invandrarelever. En intervjuundersökning med tre berörda elever på grundskolans senare år har också genomförts.

Det finns tidigare forskning om hur pedagoger bemöter elever som har allmänna matematiksvårigheter. Bemötandet påverkas av många olika faktorer som till exempel andra människors uppfattningar, värderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur pedagogers bemötande och språk mot de elever som har svenska som andraspråk samt med allmänna matematiksvårigheter har för betydelse i lärande situationer. Utifrån det uppkom två frågeställningar som uppsatsen grundar sig på. Dessa två frågeställningar är hur uppfattar pedagoger att deras språkhandlingar bidrar till elevers lärande av matematik och hur uppfattar elever att pedagogers språkhandlingar bidrar till deras lärande av matematik?Denna uppsats är genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig på tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer är från pedagoger och åtta stycken intervjuer från elever.

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmågan förändrades genom fördjupade studier i ämnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en årskurs åtta. Arbetet utfördes med hjälp av enkäter och fördjupade studier i ämnet. Resultatet visade att det delvis gick att förändra elevers frukostvanor..

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt.

Matematikboken har stor betydelse av flera skäl: den används, snarare än styrdokumenten, som definition av kursinnehåll och svårighetsnivå av kursen. Lärarna följer ofta läromedlet väldigt hårt. Läroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklärandet. Eleverna använder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken.Hur eleverna använder sig av matematikboken och om de använder någon studieteknik (och i sådana fall vilken) då de studerar, har undersökts med en enkätundersökning.Resultatet är att eleverna lägger något mera tid på typexemplen än på teoridelen och den största delen (ca 50 %) på att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som är bra men många verkar inte ha någon djupare tanke bakom hur de studerar.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Vilka problem med den matematiska förståelsen anser matematiklärare att elever med problem i svenska språket har? Vilka undervisningssätt anser lärare är bäst för att utveckla den matematiska förståelsen hos elever med problem i svenska?.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet.Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

I vår studie kommer vi att jämföra och analysera elevers språksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska områden använder sig av språket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de får i sitt första språk. Vårt syfte är att jämföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och områden, tanken är att se hur deras flerspråkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer när de använder sig av språket. För att nå vårt syfte har vi valt att intervjua flerspråkiga elever på två olika skolar som ligger i två olika socioekonomiska områden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever från vardera skola.  Det vi tolkat utifrån de resultat vi har fått är att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn på deras flerspråkighet i de olika områdena. Skillnaderna är att flerspråkighetens betydelse i områdena är olika då de på ena skolan ser att de kan använda sina kunskaper i många olika situationer i jämförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flerspråkighet är begränsad.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.