I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Under hösten 2012 genomfördes en enkätundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa i olika åldrar. Syftet var även att undersöka inställning och motivation till ämnet idrott och hälsa hos elever som är fysiskt aktiva respektive inaktiva på fritiden. Totalt ingick 124 elever i årskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut på två skolor i en kommun i södra Sverige. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor för att på så vis ge utrymme för elevernas tankar.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har..

Att det föreligger ett problem kring bedömning i Idrott och Hälsa är ett tidigare känt problem. I denna studie tittar vi närmare på hur eleverna uppfattar och värderar olika kunskaper med avseende på teori och praktik i Idrott och Hälsa. Det granskas även vad eleverna tror att läraren värderar vid bedömning samt vad eleverna själva anser värdefullt att lära sig i kursen. Undersökningen är gjord med en enkätstudie på 187st gymnasieelever. Underlaget omfattar på pojkar, flickor, elever som läser studieförberedande program, elever som läser yrkesförberedande program, elever som motionerar regelbundet och de som inte gör det.

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas budskap påverkat eleverna negativt..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser på anknytning och vilken betydelse de ger den vad gäller möjligheter till barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ intervjustudie där data analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Utifrån de kategorier som framträdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv på lärande och läroplanens utsagor om förskolans uppdrag så framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lär och utvecklas ? däremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lära och utvecklas på ett så positivt sätt som möjligt för att på så vis klara framtidens krav och förväntningar bättre..