Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en särskola använder sig av pedagogisk dokumentation för att åskådliggöra lärande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser på pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i läroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna på begreppet lärande? Vad är dokumentationens primära syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat två verksamma specialpedagoger på en särskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Vår empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Mitt syfte med arbetet är att undersöka hur specialpedagoger arbetar med elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling i skolår ett, två och tre. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning i ämnet, vad läroplanen säger om tal och språk, läsutvecklingens olika dimensioner, olika inlärningsmetoder, monolog och återberättande som skriftspråksstimulerande inslag samt motivationens och motorikens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Med hjälp av observationer av tre elever och en specialpedagog samt intervjuer av två specialpedagoger gör jag en beskrivning och analys av hur eleverna får stöd och motivation i sin läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att om eleverna får den hjälp och det stöd de behöver så har de bättre förutsättning för att lära sig att läsa och skriva..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

Studien försöker belysa vilka svårigheter elever som läser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strävan att gå vidare till ett nationellt program. Studien ger också svar på frågan om IV-elever trivs med att läsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville också ta reda på om vad elever i grundksolans årskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvägledare. Studien belyser också frågan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier på nationella program..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare.Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever..

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmåga och inlärning. Arbetet är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgång. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med två lärare och tio elever. Jag har utifrån intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgången med intervjupersonernas redogörelser för att stärka lärarnas ståndpunkter.Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlärning, koncentrationsförmåga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlärningen.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser.

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data.

I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp tillkunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på eleveroch lärare idag.Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt tareda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens.För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör harnågon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig.Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och iställetunderkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnatoss.De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvarvilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar.Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta eleversansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av denationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra.

Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle där många elever behärskar mer än ett språk samt har olika kulturella bakgrunder. Vårt syfte med arbetet är att synliggöra sambandet mellan elevers språk och identitet. Vi har undersökt hur elever förhåller sig till sin flerspråkighet och hur den sociala miljön och interaktionen med andra individer kan påverka deras identitet. Vi har genomfört en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer för att undersöka ovanstående. Under arbetets gång har vi blivit varse att många flerspråkiga elever har ett positivt förhållningssätt till sin flerspråkighet.