Sök:

Sökresultat:

29 Uppsatser om Betula - Sida 1 av 2

Betula : arter och sorter

As birch is one of the most common trees in Sweden, and probably one of the easiest for someone who lives here to identify, it is interesting to note that most people do not know how variable the genus is and how widely it is distributed across the northern hemisphere. One can find birch growing at both high and low elevations, demanding different soil conditions and preferring varying amounts of sunlight. Many people may also be surprised to hear that the colour of the bark can vary from bight white to almost black, and different shades of pink, orange and red can also be displayed. This, together with the astonishing beauty of the genus, the important role as a pioneer in many ecological systems and the difficulty in sorting out the taxonomy of the genus, constitutes the background of this thesis. The thesis is written at the Department of Landscape Development in Alnarp, Sweden with Kenneth Lorentzon, researcher at the Swedish University of Agriculture as a supervisor. The aim of this thesis is to highlight which species and cultivars within the genus Betula could be appropriate for horticultural use in Sweden.

Diameter- höjdskillnader för klippgran (Abies laciocarpa), gran ( Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds kommun.

Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.

Resultat från avkommeprövning av plusträd av vårtbjörk (Betula pendula)

Förädlingsarbetet på vårtbjörk (Betula pendula Roth) fick ett uppsving på slutet av 80-talet efter en ändrad opinion om björkens betydelse. En ny förädlingsplan togs fram med mål att förädla fram tidig höjdutveckling, högre torrsubstansproduktion och bättre virkeskvalitet. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga förbättringar av vårtbjörk utifrån mätningar av ett försök med halvsyskonfamiljer. Detta genom beräkningar av heritabilitet, genetisk vinst, variationskoefficient och korrelationer för egenskaperna diameter, höjd, vitalitet, klykor, rakhet och grenstruktur, vid 10 och 21 års ålder. För den statiskista analysen användes en mixad linjär modell som kördes i programmet ASReml, vilket bygger på restricted maximum likelihood metoden. Resultatet visar att förädlingsmöjligheter för vårtbjörk är goda speciellt för höjd och diameter, genetisk vinst är skattad till 20 % respektive 25 %. Klykor, rakhet och grenstruktur, visade inte lika lovande resultat, genetisk vinst låg på 13 %, 7 % respektive 7 % vid år tio. Korrelationerna mellan egenskaperna tyder på svårigheter att förädla för både bättre tillväxt och kvalitet, till exempel diametern vid år 10 har en negativ korrelation med grenstrukturen vid år 21 på -0,681..

Vegetationsutveckling och mänsklig aktivitet under äldre Stenålder vid Döudden, Arjeplog kommun :

The landscape in the interior of Norrland has undergone dramatic changes since the deglaciation as a consequence of faultings, earthquakes and tilting of the landscape westwards. Archaeological investigations along former shorelines by the use of models of isostatic land uplift, have revealed many Mesolitic settlements in northern Sweden. Döudden, in the county of Arjeplog, has been investigated by archaeologists that identified settlements from 5200 BC. The objective of this study was to analyse the history of the vegetation and if the vegetation showed traces of human activity during early Holocene, by pollen analysis. The results indicate that the area had an established vegetation c.

Inventering av röjningsobjekt från helikopter :

In time with HolmenSkog district Egenskog Norrköping´s decreasing mountain of cleaning, the office started to look around for new alternative cleaning strategies to lower the costs connected with cleaning. One option was to make the inventory strategy more effective and after a phonecall with the head of the district, Jonnie Friberg, the planning started to try inventory in pictures taken from a helicopter. The pictures was at last taken from a digtal camera and the vegetationheight was mesured with a laser. The gear was supplied from Kallax Flyg AB, Luleå. In the trial 15 stands was selected depended on age and different mixtures between pine (Pinus sylvestris), spruce (Picea abies) and birch (Betula pubescense and Betula pendula).

Ståndortsanpassning och produktionspotential för björk i Gävleborgs län

Large amounts of birch-timber are imported to Sweden, from particularly the Baltic States, since the domestic production can?t support the pulp industry. The goal of this study was to show the potential of birch and the area?s most suitable for birch production. The study was limited to Gävleborg County. Using site characteristics, site index (SI) for birch was estimated on all National Forest Inventory plots in Gävleborg County.

Fortsatt gran eller självföryngrad björk efter stormfällning? : en ekonomisk analys

The southern part of Sweden, Skåne, is frequently exposed to storms causing great damage to Norway spruce (Picea abies L. Karst.) stands. A storm during the winter 1999/2000 raised the attention of the problem. A lot of forest owners got large areas of spruce stands wind thrown during this storm. Can naturally regenerated birch (Betula sp.) be an alternative on these wind-exposed sites? This was the main question I was facing when discussilig the problems with Esben Möller Madsen, Söderåsens forest district. The aim of this master thesis was to present an economic analysis of Norway spruce versus birch.

Går svensk masurbjörk att sälja utanför den svenska marknaden : och hur ser den svenska marknaden ut

Sedan 80-talet har man i Sverige på försöksnivå anlagt små bestånd av masurbjörk, stora kunskapsluckor finns framförallt hur man säljer och vem man säljer virket till.Arbetet syftar till att beskriva marknaden för masurbjörk samt att beräkna virkesvärdet hos två bestånd i Västerbotten.Arbetet bygger på en marknadsundersökning och en fältstudie.I Sverige köper knivtillverkare masurbjörk årligen, det går även att sälja till finska virkesköpare.För de två undersökta bestånden i Västerbotten, 15 år gamla beräknades virkesvärde till ~9400 kr/Ha respektive ~7000kr/Ha.Om man sköter ett masurbjörksbestånd finns det stor chans att få hög avsättning för virket även i framtiden..

Röjningsformens effekt på tallens (Pinus sylvestris L.) tillväxt och kvalitetsegenskaper

Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

Plantering av gran (Picea abies) på kalhyggen och självföryngring under högskärmar av björk (Betula pendula och Betula pubescens) : föryngringsresultat 7-10 år efter avverkning

The aims of the silvicultural method natural regeneration of spruce (Picea abies L. Karst) in birch (Betula pendula and pubescens) shelterwoods are to establish a new stand of tree seedl-ings and to protect those from high groundwater levels, frost damages and grass competition during its first life years. The aim of this work has been to (i) describe how shelterwood and stand characteristics influ-ence the results from using natural regeneration of spruce protected by a shelterwood of birch, and to (ii) compare those regeneration results with planting of spruce after soil scarification in clear-cut areas. Totally 17 harvesting sites have been inventoried and 15 of those included natural regenera-tion in birch shelterwoods, and two were subjects to soil scarification and planting of spruce. The sites represented 7-10 year old final cuts and are located in the coastal (eastern) region of the province of Norrbotten in Sweden. In all areas shelterwood and stand characteristics, as well as the number of main crop seedlings and the height of the highest main crop spruce seedling, were estimated and registered in all areas.

Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé

Det här projektet består av en litteraturstudie på trädformig björk (Betula) i Sverige, samt en studie av glasbjörk (B. pubescens) längs en klimatgradient genom Norra Sverige och Norge. Längs den studerade gradienten skiljer sig vegetationsperiodens längd med över en månad i den kallaste delen av gradienten jämfört med den varmaste. Frön längs gradienten har studerats med avseende på grobarhet före och efter simulerad invintring i syfte att undersöka om det finns trender i grad av frövila och grobarhet längs gradienten. Den simulerade invintringen hade en positiv effekt både på groningshastighet och på andel frön som grodde.

Förslag till skötselplan för Uppsala högar och Tunåsen : ett exempel på medbestämmande planering

This Master thesis is made at the request of the local municipality of Uppsala in Sweden. The purpose of this work is to create a guiding management plan. Recreation, conservation of the cultivated landscape and the historical environment, conservation biology and the aim of the landowners are all considerd. The area is almost 34 hectares and located north of the centre of Uppsala. Landowners are the National Heritage Board, the diocese of Uppsala, the university of Uppsala, the local municipality of Uppsala and one private landowner.

Vinster med björkinblandning i granbestånd i syfte att höja markens pH-värde

The soil acidification and the pH-value of the soil have been discussed for many years. Many observations of the tree species effects on the soil pH have been done. We have discussed the effects on the soil surface pH-value with a birch (Betula spp. L.) admixture in Norway spruce stands (Picea abies L.).We have used data from the Swedish National Forest Inventory. We have also discussed how the wood production and the biodiversity can be increased in mixed stands, in according to the Swedish forestry act Skogsvårdslagen. Our sampling areas are located in Norrland, Sweden. The results show a significant correlation between an increased birch admixture and an increased pH-value of the soil.

Röjningsformens effekt på den yttre kvalitén hos björkstammar när beståndet närmar sig första gallring

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

Duration av antikroppsskydd mot tetanus hos häst efter grundvaccination med kombinationsvaccin

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

1 Nästa sida ->