Ämnet barn i sekter är bristfälligt belyst. För 12 år sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hänt. Sekter tenderar att isolera sig från samhället vilket gör det svårt att komma åt barnen, både för insatser samt studier. Uppsatsens syfte är att belysa barns situation i sekter samt vilka svårigheter det kan medföra för barnen själva samt dem som ska hjälpa, framför allt socialtjänsten. Studien är kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Mikroföretag skiljer sig från små och stora företag. Ägaren är en central del i mikroföretag och oftast även den enda beslutsfattaren. Detta innebär att ägaren som person inverkar på de beslut som tas i företaget. I Beteendeteori diskuteras objektivitet och rationalitet vid beslutsfattande. Där betonas det att individer har mycket svårt att bortse helt ifrån sig själva.

Uppsatsens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mäns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jämföra kvinnors och mäns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frågeställningar som varit vägledande berör kvinnorna och männens upplevelser av vägen in i missbruket, bemötandet från socialtjänsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med kvinnor och män som genomgår en missbruksbehandling.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans Beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans Beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som påverkar privatpersoners risktolerans och vilka informationskällor som används i samband med aktieinvesteringar. Studien ska även undersöka vilken syn privatpersoner har på ägarstruktur i börsnoterade bolag och huruvida ägarstrukturen påverkar investeringsbeslutet. Utifrån detta vill författarna skapa teoretisk och empirisk kunskap.Metod: Studien genomfördes med hjälp av flermetodsforskning. Detta skedde genom att både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att samla in empiri. Den kvalitativa metoden användes för att samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer med analytiker, privatrådgivare och aktiemäklare.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms Beteendeteori.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms Beteendeteori.