Marknaden för datalager har sedan mitten på 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager är allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som är relaterade till analys av data måste göras manuellt. Det finns dock hjälp att få när det gäller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett så kallat aktivt Beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gäller hur utomhuspedagogiken påverkar elevers Beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien är att pedagogerna uppfattar att det händer något i elevernas Beteende när de passerar tröskeln in och ut. Utomhus får elevernas egen fantasi och kreativitet användas och därmed blir Beteendet hos eleverna förändrat och uppfattas av pedagogerna som tillåtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dämpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande Beteende och deras föräldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 års ålder som har uppvisat avvikande Beteende men inte har fått en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frågeställningarna är:? Vad finns det för förebyggande åtgärder för icke diagnostiserade barn med avvikande Beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad är föräldrarnas roll i detta arbete?Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex socionomer och två specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande Beteende och deras familjer.

Människors miljörelaterade Beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt Beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva Beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva Beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva Beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva Beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

Två studier undersökte hur self-efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt Beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt Beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-efficacy och prosocialt Beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt Beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade.

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-Beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-Beteende (låg, mellan och hög).

Utagerande Beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande Beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande Beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande Beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju.

Personer med könsöverskridande Beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande Beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande Beteende.

Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande Beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande Beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande Beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta Beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats.

Sociala nätverkstjänster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i användning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i många studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom området. Ett av fenomenen som kan observeras på sociala nätverkstjänster är självutlämnande Beteende. Sett ur individ och makronivå är detta en säkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta Beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, ålder och relationsstatus påverkar Beteendet och i så fall hur.

Undersökningens syfte är att diskutera hur barn och förskollärare definierar ett stökigt Beteende i förskolan. Syftet är även att se om barnens och förskollärarnas åsikter stämmer överens med varandra. Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollärare begreppet stökigt Beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollärare anser kring varför ett stökigt Beteende uppstår? ? Har de olika miljöerna på förskolan en påverkan på stökigheten och vad tror i så fall barn och förskollärare är bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer ägt rum på en förskola, där 16 barn och två förskollärare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv är slutsatserna i undersökningen..

Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn på relationen till sina föräldrar och om det finns ett samband med antisocialt Beteende. Genom att studera litteratur gällande ämnet försökte vi få en förståelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt Beteende. Frågeställningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina föräldrar och antisocialt Beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina föräldrar och hur relationen mellan föräldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som använts utgick ifrån att ungdomar från fyra klasser i årskurs nio besvarade en enkät. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken på antisocialt Beteende en sämre relation till sina föräldrar samt att tiden ungdomarna och föräldrarna spenderar tillsammans är av betydelse.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter Beteende. Det har visat sig att en viss Beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas Beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat Beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra Beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på Beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats.

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst Beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpBeteende. För att utreda om ett sådant attityd-Beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpBeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-Beteende-gap existerar i vår studie.