Inom emotionssociologin anses kÀnslor utgöra en grundlÀggande drivkraft bakom mÀnskligt beteende -sÄvÀl kÀrleksfull altruism som dysfunktionellt vÄld. I denna studie undersöks vÄld i den nÀra relationen ur ett emotionssociologiskt perspektiv dÀr syftet Àratt belysa, förklara och förstÄ emotioner som drivkraft till vÄld i nÀra relationer. En innehÄllsanalys genomfördes för att analysera fem intervjuer med terapeuter som arbetar med vÄldsutövare i nÀra relationer. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra övergripande teman kopplade till emotioner och vÄld dÀr hotad samhörighet, kontrollförlust och skam förefaller spela en avgörande rollsom drivande faktorer till vÄld i nÀra relationer.Resultaten indikerar att skam projiceras och reproduceras inom mellanmÀnskliga relationer och oförmÄga att hantera skam, genom exempelvis kommunikation, höjer risken för vÄldsamt beteende..

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

Syftet med denna rapport var att ta reda pÄ om det fanns en vÀrdepremie pÄ den svenska marknaden. DÀrmed var avsikten att verifiera huruvida framtida avkastning baserad pÄ fundamentala vÀrden, sÄsom den förvÀntade lÄngsiktiga utdelningstillvÀxten och det förvÀntade utdelning/pris förhÄllandet, gav högre precision pÄ vÀrdepremien Àn framtida avkastning baserad pÄ realiserad avkastning. Ytterligare jÀmfördes resultatet med vad som hade uppnÄtts i en liknande studie pÄ den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad pÄ sekundÀr data anvÀndes i denna undersökning. 30 aktier noterade pÄ den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhÀlle dÀr mÀnniskors nuvarande konsumtionsmönster inte Àr hÄllbara. Det krÀvs att varje individ tar hÀnsyn till bÄde ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, om en hÄllbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstÄ sig pÄ hushÄllens konsumtionsvanor Àr det bÀsta sÀttet att fokusera pÄ individernas beteende. BÄde livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn Àr omrÄden som ger upphov till stor miljöpÄverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det Àr matspillet som Àr den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushÄllen köper hem slÀngs.

Övervikt bland barn och tonĂ„ringar har ökat och Ă€r nu ett hĂ€lsoproblem i samhĂ€llet. Den frĂ€msta orsaken till övervikt Ă€r en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnĂ„s mĂ„ste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvĂ„rdnaden runt det överviktiga barnet eller tonĂ„ringen. LĂ„ngvarigt stöd frĂ„n sjuksköterskan Ă€r nödvĂ€ndigt för att förĂ€ndra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonĂ„ringar utifrĂ„n aktuell forskning.

The aim of this study was to compare unemployed and workers' life situation and the way they cope with different situations and to determine their degree of Type A. We used two different instruments: Friedman and Rosenman?s Type A-test and Carver?s cope test. The total number of respondents amounted to 169 participants. The participants were selected from a convenience sample at the employment service and from three different companies.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ledningen i ett företag försöker pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta de attityder som Àr en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen pÄ vetenskap dÄ vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhÄlla den. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vÄr studie ansÄg att det i nÄgon utstrÀckning gÄr att pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Företagen anvÀnder sig av samma metoder för att pÄverka attityder och beteende. Beteenden pÄverkar attityder, att dÀrför i vissa situationer lÄta beteenden förÀndra attityder kan för företag vara en effektiv vÀg att Ästadkomma attitydförÀndring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att undersöka vilka eventuella problem som uppstÄr i och med begreppet hÄllbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie Àr den tvÀrvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social Ängest och dess relation till depressiva symtom och livstillfredsstÀllelse. Social Ängest innebÀr lidande för mÄnga mÀnniskor och medför rÀdsla för situationer dÀr det finns risk att granskas, att fÄ uppmÀrksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social Ängest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det Àven existerar en atypisk undergrupp av social Ängest som uppvisar ett impulsivt beteende. SjÀlvskattningsformulÀr har anvÀnts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i Äldern 20-24 Är. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social Ängest existerade samt att kön modererar graden av depressiva symtom. .

Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. AffÀrssystemprojekt Àr mycket komplexa och krÀvande vilket leder till att mÄnga projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en lÀngre tid med kunder som systemleverantör. Idag rÀcker det inte att kÀnna till sitt affÀrssystem, utan det mÄste finnas en förstÄelse för kundens verksamhet och dess affÀrsprocesser. För lyckade affÀrssystemprojekt krÀvs det arbete med kundens affÀrsprocesser, med IT som möjliggörare för förÀndringar inom kundens organisation.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie och efterstrÀvar en fördjupad förstÄelse kring begreppet genus som har en stor betydelse för jÀmstÀlldhetsarbete och syftar till att motverka de traditionella könsrollerna. Syftet Àr att belysa hur genustÀnkandet tar sig uttryck i det vardagliga arbetet pÄ förskolan samt vilket utrymme det fÄr inom olika etniska grupper. Med utgÄngspunkten i det socialkonstruktivistiska perspektivet har jag försökt att visa hur uppfattningar om kön/genus konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med förskolepersonal och observationer utförda pÄ tvÄ förskolor som ligger i omrÄden med olika etniska sammansÀttningar. Resultatet har visat att förskolepersonalen har skilda uppfattningar om hur barn av olika kön ska bemötas och anvÀnder sig av olika taktiker för att motverka de traditionella könsrollerna.

 Den socialt kompetente har hög social status, mÄnga vÀnner, ett funktionellt beteende och sociala förmÄgor sÄ som empati och hjÀlpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebÀr bland annat kÀnslomÀssiga och beteendemÀssiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick tvÄ arbetsminnestest samt fyllde i en sjÀlvvÀrderingsenkÀt som mÀter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonÄrings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begrÀnsades till att mÀta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt tvÄ sociala förmÄgor; prosocialt beteende och initiativtagande.

AbstraktTillvÀxt Àr nÄgot som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, dÄ det till stor del Àr en ren vÀlfÀrdsfrÄga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan anvÀndas som indikator för tillvÀxten Àr gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde pÄverkas betydligt mer utifrÄn Àn de större ekonomierna och syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan anvÀndas som indikator pÄ den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillvÀxt.Jag kommer dÀrför i min undersökning anvÀnda tvÄ avkastningskurvor för att se vilken av dessa som pÄ bÀsta sÀtt kan anvÀndas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan Àr baserad pÄ skillnaden mellan statsobligationer om tio Är och statskuldvÀxlar om tre mÄnader och den andra Àr baserad pÄ skillnaden mellan tioÄriga statsobligationer och tvÄÄriga statsobligationer.Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag anvÀnt mig av tidsserier frÄn det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjÀrde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data frÄn 52 kvartal.Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad pÄ skillnaden mellan tioÄriga statsobligationer och tvÄÄriga statsobligationer Àr den som fungerar bÀst och har förmÄgan att indikera tillvÀxt för ungefÀr ett Är framÄt..