Bakgrund och problemdiskussion: Affärssystembranschen befinner sig i ett paradigmskifte, ett paradigmskifte som karakteriseras av att affärssystem har börjat säljas som tjänst och utmärks av en nyttobaserad Betalningsmodell där kunden betalar en hyreskostnad för att kunna nyttja programvaran. Att sälja IT-stöd som tjänst kallas för Software as a Service (SaaS) och den omfattande tjänsteleveransen väntas bli det nya sättet att leverera affärssystem i framtiden. Dubey och Wagle (2007) menar att då erbjudandet ändras krävs det även förändringar i affärsmodellen. Denna diskussion leder fram till studies problemformulering:? Vilka problem kan uppstå i affärsmodellen när en leverantör i affärssystembranschen övergår till att erbjuda SaaS?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de eventuella problem som kan uppstå då en affärsmodell ändras.

Recent years there has been discussed how the critical situation in the housing market threatens the Stockholm region's growth. The thesis objective is to examine whether there is a scientific link between the lack of housing supply and growth. The thesis also intends to identify solutions for increased housing construction, for instance by examining the conditions for a greater regional perspective and influence on the region's housing supply. The thesis empirical study is based on semi-structured interviews with representatives from the Government, municipalities and the housing industry.In Sweden, research on the relationship between housing shortages and growth has not been conducted to that extent it can be said to exist scientific evidence regarding the growth threat. However, in Britain and the U.S, empirical studies show that a lack of housing supply has hindered growth through negative impact on countries' gross domestic product.

Denna studie utgår från att det existerar ett utbrett missnöje kring relationen mellan reklambyråer och deras kunder. Missnöjda kunder menar bland annat att problemen i deras relation med reklambyråer grundar sig i att kostnaderna för reklambyråernas tjänster ej motsvarar nedlagt arbete samt att reklambyråerna inte har varit tillräckligt seriösa som leverantörer. Missnöjda reklambyråer upplever till exempel att företagsledningar ofta är fega och oförstående om vad reklamen kan bidra med i marknadsföringsmixen. Att reklambyråcheferna ger sina kunder låga betyg i branschundersökningar kan ses som ett bevis på detta. Vad som är av intresse i denna undersökning är att de lösningarna som presenteras sällan berör hur missnöjet i relationen kan överbryggas med hjälp av olika Betalningsmodeller.

Avsikten med denna fallstudie är att jämföra annonsering i några svenska magasins tryckta och digitala upplaga. Fokus ligger på hur annonseringen förändrats i övergången från tryckt till digital produkt. Skillnader i mängden annonser, dess layout samt avsändare och budskap har undersökts.  I vilken grad annonsering i de digitala magasinen använder sig av multimedieinnehåll ämnas också undersökas. Det vill säga ljud, video och hyperlänkning samt länkning till sociala nätverk.

Bakgrunden till denna uppsatts är att ett större projekt har inletts i samarbete mellan McDonalds Sverige, Sveriges nötköttsproducenter (SNP) och Lantbruksuniversitetet (SLU) i Alnarp. I projektet skall man undersöka hur det är möjligt att skapa en bättre och säkrare tillgång & lönsamhet genom hela kedjan för svenskt nötkött. I denna uppsats, som är en del av det större projektet, så kommer jag att inrikta mig på att undersöka och sammanställa information om hur förtroende skapas i en leverantörskedja för nötkött i Irland och undersöka vilka faktorer som styr belåtenheten i leverantörskedjan. I litteraturstudien kommer det att inledningsvis beskrivas hur Irlands nötköttsföretagande är uppbyggt, följt av ett kort stycke om McDonalds Irland och Bord Bias kvalitetssäkringssystem som används inom kedjan. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur en leverantörskedja kan vara uppbyggd och fungera, hur relationer fungerar i leverantörskedjan, förhållandet mellan belåtenhet och förtroende i leverantörskedjan och en beskrivning av leverantörskedjan av nötkött. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra irländska nötköttsproducenter, två irländska slakterier och en nötköttsansvarig på IFA (Irish Farmers? Association).