I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ?vanliga? elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får.

Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier. Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska.

Syftet med vår studie var att undersöka huruvida lärare i år 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i ämnet svenska för elever med annat modersmål. Vi ville ta reda på om de ansåg sig ha fungerande arbetssätt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville även ta reda på om man som lärare kan dra fördel av några personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmål. För att nå vårt syfte använde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt.

Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det.

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever.

Syftet med vår studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig på intervjuer och dokumentanalyser. Studien är baserad på sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 åtgärdsprogram. Vårt antagande som vi även tycker framgår ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att många skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Våra förutfattade meningar var även att åtgärdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte används som ett pedagogiskt instrument i den utsträckning vi önskar.

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlärning och hur elevers förutsättningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsättningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. få hjälp av sina föräldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se är ett verktyg som erbjuder elever somstuderar på högstadie- eller gymnasienivå alternativ hjälp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har således varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som använder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkätundersökning användes som metoder för denna studie.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare respektive elever tolkar begreppet hälsa, samt hur dessa idrottslärare undervisar i momentet hälsa. Studien baseras på intervjuer med fyra lärare och fyra elever från två olika skolor. Resultatet visade sig att båda idrottslärarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hälsa. Vad gäller hur momentet hälsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende på vilket område som berördes i momentet hälsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hälsa till största delen präglas av fysisk aktivitet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.