I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestämmelser 20 kap. 2 § om mutbrott, dvs. att för tjänsteutövningen ta emot, låta åt sig utlova eller begära muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om Bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lämna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Mut- och Bestickningsreglerna återfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhållandet när en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut på grund av otillbörlig påverkan i form av muta eller Bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhällets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anställda inom både privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att angripa problemet på såväl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som står till buds för att åtala en svensk privatanställd för korruptionsbrott som begåtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar på att lagstiftningen i dagsläget är otillräcklig för att binda privatanställda till mut- och Bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebär att privatanställda endast riskerar åtal om deras huvudman väljer att anmäla transaktionen, alternativt om åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt.

What is a bribe? Sweden has a strict legal provision in how to handle crimes of corruption in comparison to the rest of the world. In spite of the strict law companies seem to have problems understanding the differences between what is legal and what is illegal. Bribery and corruption are not only counter-acted within the law but are also a frowned upon socially and morally. The common thought is that to accept a bribe is more corrupt than to offer one.

En förmån uppfattas vara muta i en situation men inte i en annan. Det är ofta svårt att själv avgöra om det är frågan om muta eller inte. Brottsbalkens lagbestämmelser gällande Bestickning och mutbrott är inte precisa utan har stor tolkningsvidd. Uppsatsens syfte var att undersöka hur muta uppfattas enligt rättspraxis mot folklig moral. Vi har använt rättsdogmatisk metod samt sociologisk metod för vår undersökning, som genomfördes med hjälp av enkäter.

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmärksammas emellanåt skandaler med mutor, Bestickning och andra oegentligheter. Många organisationer lägger därför idag stort fokus på den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnå full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det därför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte är att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivåer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer är grunden till vår empiri där vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller på annat sätt har ledande befattningar och därmed är viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har också tagit del av dokument på kommunens hemsida och intranät för att få så stor inblick som möjligt i arbetet.

   Officially, Sweden has a very low level of corruption and in 2008 topped Transparency International?s list in terms of the perception of a lack of corruption. However, on closer examination it would appear that the Swedish public sector is not as clean as the Transparency International list suggests. What appears to be relatively common and quite widely accepted in Sweden, especially in local government, are conflict of interest situations in which public officials use their position to obtain advantages for themselves, their friends and their colleagues, in particular with respect to public procurement. According to the Swedish constitution, the public administration shall be governed by the principles on legality and objectivity. Grave violations of these principles are deemed illegal and contrary to the penal code provisions relating to bribery, public misconduct and breach of confidentiality.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring.