Sökresultat:
2211 Uppsatser om Bestämmande inflytande - Sida 36 av 148
Dom vill typ se ut som hon i schamporeklamen : Om mediers och kamraters inflytande pÄ tjejers identitetsskapande
Vi vill med denna uppsats ta reda pÄ hur unga kvinnor tror att de jÀlva pÄverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater pÄverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? UtsÀtts de i huvudsak för en omedveten pÄverkan eller anvÀnder de sig kritiskt av informationen de fÄr genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns nÄgot motstÄnd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motstÄndet i sÄ fall ut?Uppsatsens empiri bestÄr av observationer och intervjuer, bÄde individuella och i fokusgruppsform.
Vad erbjuder inomhusmiljön? : En intervjustudie om pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö.
Vi har utifrÄn intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med bÄde Äldersindelade och Äldersblandade barngrupper. Valet av studie beror pÄ vÄra tidigare erfarenheter dÀr vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero pÄ.
Att leda en vilsen mÀnniska tillbaka till livet : En kvalitativ studie om stödpersoners egna syn pÄ sitt stödpersonsuppdrag inom psykiatrins tvÄngsvÄrd
Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..
Att fÄ vara med : fem undersköterskor berÀttar om sina upplevelser av delaktighet och inflytande i arbetet
The aim of the study has been to gain an increased understanding of the sense of participation and influence that the enrolled nurses, working with home-help services within the purchaser ? provider model, feel and how this participation and influence affect them. Five enrolled nurses in three of Stockholm's districts related their experiences of participation and influence at work in the qualitative interviews that were conducted. The result was then analyzed with the help of two theories, Karasek's and TheorellÂŽs Demand- Control Model and Antonovsky's theory regarding ?a Sense of Coherence (SOC)?.
Utan utevistelsen som alternativ hade vi kunnat packa ihop : nÄgra förskollÀrares resonemang kring beslut om utevistelse
Bakgrund: Förskolevardagen innehÄller flertalet aktiviteter, somliga Àr tidsbundna medan andra utförs oberoende av tiden. Utevistelse Àr tillsynes en aktivitet som bÄde kan vara tidsbunden alternativt oberoende av tiden. I Lpfö 98 rev. 2010 Äterkommer vikten av barns rÀtt till inflytande över sin vardag, men hur mycket inflytande ges barnen över nÀr utevistelse förlÀggs? Kan det vara sÄ att rutiner frÄn tidigare pedagoger avgör nÀr utevistelse förlÀggs? VÄr upplevelse Àr att synen pÄ beslut om utevistelse varierar mellan olika pedagoger.
"Man ska lyssna pÄ fröken!" : - En studie kring barns egna upplevelser av inflytande och delaktighet i förskolan.
Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.
Sociala representationer av demokrati och ansvar i förskolan
Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrÄn nÄgra pedagogers synvinkel med lÀroplanen som utgÄngspunkt.
De metoder vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med intervjuer pÄ tre olika förskolor i SkÄne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhÄllningssÀtt och en del andra frÄgor som berör Àmnet. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr sociala representationer, anledningen till vÄrt val Àr att vi anser att lÀroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna.
Resultatet visar pÄ att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp Àr svÄrt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhÄllningssÀtt.
Insatsen Daglig verksamhet för funktionshindrade : en jÀmförelse av tvÄ kommuners verkstÀllighetsprocess av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med individen i centrum
Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.
FrÄn Satyagraha till Non-Violence : Martin Luther King jrs. inflytande pÄ den amerikanska medborgarrÀttsrörelsen och dess anvÀndande av icke-vÄldsfilosofier
?I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.? Martin Luther Kings jrs. starka stĂ€mma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrĂ€ttsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instĂ€mde i ett jublande bifall. Ă
ret var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio Är varit kÀnd som den amerikanska medborgarrÀttsrörelsens frÀmste talesman, nÀr han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhÀllets framtid.    Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, frÄn slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullstÀndiga medborgerliga rÀttigheter i 1950- och 60-talets USA.
Svensk privatÀgd skog. : En studie av skogsvÄrdslagen och dess konsekvenser mellan Är 1979 och 1993.
Syftet med studien Àr att analysera hur engagemang och underkastelse upprÀtthÄlls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur vÀrvningsprocessen pÄverkar upprÀtthÄllelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll pÄverkar medlemmarna. Studien belyser Àven hur Jehovas vittnen förhÄller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgÄr frÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer dÀr sju avhoppare frÄn Jehovas vittnen medverkade.
Ensamhetens signalement : En filmares beskrivningar av vÀrlden utifrÄn ett kontrollerat dÄrskap
I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.
relationer inom ett nÀtverk och dess inflytande över stresshantering : En intervjustudie om verksamhetsansvarigas upplevelser av sociala stöd mellan kollegor inom anlÀggningsbranschen
Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohÀlsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrÄnvaro samt mellan graden av sysselsÀttning och den stressrelaterade ohÀlsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmÄga att hantera dem och uppstÄr av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrÄn kollegor Àr en av de viktigaste resurserna för att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att förstÄ vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nÀtverk av verksamhetsansvariga för deras förmÄga att hantera stress.För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehÄllsanalys och tolkas.Studiens huvudresultat tyder pÄ att relationerna inom nÀtverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstÄr samt pÄverkar hur de verksamhetsansvarigas förmÄga att hantera stress..
FörÀldrarsamarbete : Hur förhÄller sig lÀrare inom förskola och grundskola till styrdokumentens krav gÀllande förÀldrasamarbete?
Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.
ATT H?LLA FAST ELLER SL?PPA TAGET? Sjuksk?terskans inst?llning till tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk slutenv?rd. En litteratur?versikt
Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.
Rummet Àr ocksÄ en pedagog : Vilka faktorer anser pedagoger styr den fysiska miljön?
Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom bÄde pedagoger samt barn ska lÀra och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi Àven fÄ vetskap om pedagogernas syn pÄ barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhÄllningssÀtt utan Àven hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen Àr avgrÀnsad till de avdelningar dÀr de Àldre barnen hÄller till, barn mellan tre till sex Är. Motivering Àr att utformningen ska vara annorlunda beroende pÄ deras Älder. Dokumentationen koncentreras pÄ denna Älderskategoris rum samt pÄ vad som finns och inte finns dÀr.