Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera är hur den nära förestående upphävningen av revisionsplikten för små aktiebolag kommer att påverka användandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera när revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behålla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen väljer att sluta eller fortsätta med revision, finns det något utom intressenters krav som påverkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rådgivningen eller relationen ha någon betydelse i sammanhanget? Baserat på det vi kommer fram till hoppas vi kunna utläsa vilken typ av tjänster aktiebolagen kommer att efterfråga av revisionsbyråerna i framtiden, detta visar hur revisionsbyråerna kommer att måsta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för små aktiebolag antas försiktigt räknat innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna välja vilka revisionstjänster de behöver. Dessa 5,8 miljarder är en direkt förlust för revisionsbyråerna. För att revisionsbyråerna ska kunna behålla sina kunder och minska eventuella förluster är det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfråga.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Kräftskivan har en alldeles särskild plats i den svenska folksjälen, trots att den egentligen är en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av så kallad fredningstid, för att begränsa fisket. I och med fredningstiden, då kräftan endast fick fångas under vissa tillåtna perioder, kom förtärandet av kräftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar än idag. Det skulle firas när kräftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsätter vi att fira kräftpremiären i augusti. Våra inhemska bestånd av flod- och signalkräftor utgör så kallade allmänningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhällen världen över.