I en organisation är det viktigt att formulera både kortsiktiga och långsiktiga mål för att kontinuerligt stämma av färdriktningen, men också för att i god tid vidta nödvändiga åtgärder. Statliga eller icke vinstdrivande organisationer bör mäta hur effektivt de tillgodoser intressenternas behov och därför bör konkreta, realistiska och mätbara målsättningar definieras. Det har diskuterats kring verksamhetsmålen i landets kommuner och problematiken är att målformuleringarna ofta kan bli alltför många, oklara samt att de ibland kan stå i konflikt med varandra. Syftet med denna uppsats är: att identifiera och analysera viktiga orsaker som ligger till grund för målens utformning i Luleå kommuns balanserade styrkort. För att kunna besvara syftet utfördes en fallstudie inom Luleå kommun.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i Beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy.

Samhället är idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjälp av fossila bränslen, som har en stor påverkan på växthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömål ska klimatutsläppen minskas med 40 % till år 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen är att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi är en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpåverkan. Syftet med studien är att på en grundläggande nivå ta fram en kalkylmall som kan underlätta Beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur Beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur Beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva Beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska). Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor.

För att ta tillvara på både intern och extern kompetens finns möjligheten att bedriva teknologiutvecklingsprojekt tillsammans med universitet, institut, leverantörer, industriaktörer och till och med konkurrenter. Att låta kompetens och idéer flöda in och ut ur organisationen benämns som öppen innovation, vilket är ett begrepp som fått stort genomslag. Oavsett om utvecklingen går mot en mer öppen forskning tillsammans med andra parter eller mot stängd forskning, det vill säga intern forskning, är det viktigt att förstå vad som ger ett projekt förutsättningar att bedrivas öppet eller stängt. Syftet med denna studie har varit att utveckla ett beslutsstöd som kan underlätta underbyggda beslut gällande öppenhet i teknologiutvecklingsprojekt. I studien har en hypotes formulerats om att teknologiutvecklingsprojekt kan delas in i olika nivåer av mognadsgrad, där det i respektive nivå existerar beslutsaspekter angående vilka förutsättningar som finns för projektets öppenhet.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, Beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.

Mobiltelefonen är idag en självklar och ofta kritisk del i ungdomars liv. Men vid fel användning av telefonen kan ungdomarna lätt hamna i en skuldfälla. Antalet ärenden gällande SMS-lån ökar lavinartat hos kronofogden och oroväckande många av dessa fall involverar ungdomar.Det huvudsakliga syftet med vår studie är att identifiera faktorer som påverkar gymnasieelevers köpbeteende samt att undersöka om dessa faktorer påverkar i vilken grad eleverna kan tänka sig att ta ett SMS-lån. För att undersöka detta har vi valt att studera faktorer som påverkar konsumenternas val att ta SMS-lån, värdera Beslutsprocessen, dess omfattning och könets betydelse för dess omfattning. Vi har även valt att beskriva ungdomars syn på marknadsföringen beträffande SMS-lån ur ett etiskt perspektiv.Vår undersökning är kvantitativ och baseras på 201 enkäter som besvarats av gymnasieelever från två gymnasier i Umeå, Dragonskolan samt Östra gymnasiet.