I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska Beslut med några av de Beslutsmodeller och roller som beskrivs inom Beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom Beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska Besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers Beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina Beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras Beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Varje gång ambulanspersonalen åker på ett larm finns risk för att de ska råka ut för personer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Det behöver nödvändigtvis inte vara patienten som är hotfull, utan det kan lika gärna vara någon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka Beslut de därefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där frågeställningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som är ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrån sin utbildning, kunskap eller gällande säkerhetsrutiner? Påverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och Beslut? Har personalen återkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och Besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgångspunkten var Naturalistiskt Beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt Igenkänningsbaserade Beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Ett Beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för Beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur Beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt Beslut mer än deltagare i majoritet.

Inledning: Sjuksköterskan möter ofta den palliativa patienten i sitt arbete. I det palliativa skedet kan det vara svårt att upprätthålla och bevara sitt självbestämmande relaterat till de symtom som uppstår vid svår sjukdom. Det blir extra viktigt för sjuksköterskan att hjälpa patienten att göra sin röst hörd. Vi ville fördjupa oss i begreppet självbestämmande och valde att göra en begreppsanalys för att få ökad förståelse och kunskap kring betydelsen och innebörden i palliativ vård. Syfte: Att beskriva begreppet självbestämmande för patienter med cancer i palliativ vård och hur sjuksköterskan kan främja självbestämmande.

Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur Beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången.

Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprätthålla patientsäkerheten. Studier visar att dödsfall och inläggningar på intensivvården kan förebyggas om försämrade patienter får adekvat vård i rätt tid. Det förekommer dock att vårdavdelningars vårdinsatser för försämrade patienter är suboptimala. Den suboptimala vården kan leda till ökad dödlighet, längre vårdtid och ökade kostnader. I många länder har systemet med mobila intensivvårdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvårdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter på vårdavdelning.

I detta examensarbete tittas det närmare på taktiska Beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frågeställning: Hur effektivt kan svärm-AI användas för att utföra taktiska Beslut när det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frågeställningen skapades en applikation där fyra kombinationer av styrbeteenden och beräkningsmodeller inom tekniken ?boids? användes. Inom två av kombinationerna användes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bättre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska Besluten fick överlägset bättre resultat och gav därmed goda förhoppningar för att besvara frågeställningen, men för att kunna ge ett definitivt svar på hur effektivt det är visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts användas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsBeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och Beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förBeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..

När viktiga Beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i någon form av problemlösning innan Beslutet kan fastställas. De olika Beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivåer, strategiska, taktiska och operativa. På dessa nivåer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta Beslut i viktiga frågor. Ett Beslutsstödjande system är ett system avsett att stödja en Beslutsfattare när denne skall fatta Beslut i semistrukturerade Beslutssituationer. Tanken med ett Beslutsstödjande systemet är att det skall vara ett hjälpmedel för Beslutsfattaren och utöka dennes Beslutsförmåga men inte ersätta hans eller hennes omdöme.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens Beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta Beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens Beslut.

Den globala ekonomin har gjort att företag är beroende av säker information som ska hjälpa dem att fatta bättre Beslut. Allt fler företag agerar på den globala marknaden vilket gör konkurrensen större. Därför behöver företag allt mer och säkrare information. Deföretag som har många konkurrenter behöver mycket information om dessa för att kunna fatta Beslut som kommer att ta dem ett steg före konkurrenterna. Att kunna anpassa sig i denna omvärld ställer stora krav på företagen.

BakgrundLiv och död är något som berör oss alla. Frågorna har sällan enkla svar, utan kräver ofta etiska överväganden. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta närvarande när vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande Beslut om patientens liv eller död är svåra ställningstaganden, vilket tillhör sjukvårdpersonalens vardag. Vid återupplivningsförsök ställs vårdpersonalen inför komplexa dilemman, dels när hjärt- och lungräddning, börstarta, dels när hjärt- och lungräddning bör avslutas.

Utifrån teorierna inom det naturalistiska Beslutsfattandet beskrivs hur människor fattar Beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en är att ta reda på hur människor söker information för att kunna fatta ett Beslut som är tillräckligt bra för att accepteras, och därigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och Beslutstödsystem.En kvalitativ undersökning har genomförts med hjälp av observation och tänka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar på frågan hur människor söker information. Den tendens som kan noteras är att en objektivt värderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. Människan vill ha reda på vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett Beslut som är tillräckligt bra för att accepteras med hänsyn till dynamiken och tidsbegränsningen i Beslutssituationen..