Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vägledning för att vårda patienter i livets slutskede. Den är framtagen i syfte att överföra den palliativa modellen av vård till annan vårdkontext. LCP ger vägledning i kommunikation inom det multiprofessionella teamet, med anhöriga och med patienten som är döende. LCP utgör en guide för läkare om att förskriva läkemedel mot de vanligaste symtomen som kan uppträda i livets slut, för att förbättra symtomhanteringen.  LCP används idag i Sverige på flera håll inom olika ramar av vårdinrättningar. Syfte: Syftet var med denna litteraturöversikt att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva vård i livets slutskede med tillämpning av Liverpool Care Pathway på akutvårdsavdelningar.

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan.

Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet.Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Att arbeta med döende patienter är ofta tyngande för sjuksköterskor. När livet börjar närma sig slutet för patienter är sjuksköterskor viktiga personer. Sjuksköterskor kan ge stöd, framförallt till döende patienter men också till patientens närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats av tio vetenskapliga artiklar framkom ett resultat.

Bakgrund: Att vara närstående åt någon som befinner sig livets slut är en stor påfrestning där delaktigheten blir central. Hur närstående upplever delaktigheten är beroende på hur information ges. Att vara delaktig innebär att ha en del i, att vara närvarande och medverka i vården av en annan person. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande betraktas personer i sitt totala sammanhang där även de närstående hamnar i fokus. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av delaktighet i samband med vård i livets slutskede.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående.

Bra utformning av vårdmiljö stimulerar god omvårdnad. Inom hospicefilosofin har detta tillämpats praktisk genom att försöka skapa optimal vårdmiljö för personer i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av omvårdnad i hospicemiljö. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara i avslutande relationer är utmattande och kräver strategier, att vara en del av den stöttande miljön, att som personal dela mål och värdegrund och att en hemlik miljö erbjuder kommunikation och relationer med humor och andlighet.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron.

Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar.