Denna studie Beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna Beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna Beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Övervikt och fetma är ett problem som finns i hela världen. I takt med att detta ökar, blir också riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa människor. Förutom sämre fysisk hälsa leder övervikt och fetma även till ökad psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier.

Stalkning, systematisk förföljelse är ett brott som ökar i Sverige, närmare 150 000 personer utsätts varje år visar Brå (2006) i en undersökning. Stalkningsoffrens tillvaro påverkas kraftigt och många är rädda. En tredjedel av stalkningsoffren anmäler förövaren men det finns brister i handläggningen av stalkningsärenden eftersom de inte prioriteras av rättsväsendet. Okunskap om brottets komplexitet och det lidande som brottsoffren utsätts för är vanligt bland poliser. Ny lagstiftning kommer dock att ge polis och åklagare möjligheter att agera kraftfullt i framtiden.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar Beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna Beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående Beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som söker kunskap om hur spelberoende personer berättar om sin spelhistoria och sina möten med socialtjänsten. För att lyckas med detta har vi valt att arbeta utifrån frågeställningarna: Hur Beskriver och förstår den spelberoende sig själv i sin berättelse? Hur Beskriver och förstår den spelberoende socialtjänstens roll i berättelsen? Hur Beskriver och förstår den spelberoende socialtjänstens bemötande och kunskaper om spelberoende i berättelsen? Materialet till studien består av sex individuella intervjuer med personer aktiva på Spelberoendes förening i Göteborg. Den insamlade empirin har sedan bearbetats med hjälp av narrativ analys och tidigare forskning. I studien har vi kunnat identifiera ett antal olika beroendeprofiler utifrån hur respondenterna berättar om sig själva som spelare.

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger Beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var:Hur Beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck?För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning.Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare.I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och Beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som Beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare Beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gäller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sådana utmaningar. Frågeställningarna är följande:-          hur definieras och beskrivs konflikter?-          vilka strategier har lärarana för att lösa konflikter mellan elever?-          vilka kunskaper i konflikthantering har lärarna fått från lärarutbildningen på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping?För att få svar på dessa frågor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  åtta nyexaminerade tidigarelärare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, Känslor samt Förberedelser från lärarutbildningen.Resultatet visar att de nyexaminerade tidigarelärarna känner sig osäkra på hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gå tillväga i en konfliktsituation. De upplever att små konflikter, som till exempel tjafs är svårare atthantera än stora konflikter som innehåller våld.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna Beskriver utifrån David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever Beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen. .

BAKGRUND:Läsning är viktigt, inte bara i skolan utan också i övriga samhället och det är något vi använder oss av varje dag. Men det är skillnad på att koda av orden och förstå vad man läser. Läsförståelse är något av det viktigaste skolan lär ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt ämnet för att få kunskaper och insikter om läsförståelse.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i år 1-6 Beskriver sin undervisning med läsförståelse.METOD:Den valda metoden är en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:Lärarna i studien är eniga om att läsförståelse definieras genom att den som läser förstår texten, på olika nivåer. Läsförståelse är viktigt för livet och för elevernas framtida skolgång.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och Beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som Beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Vitamex AB är en nordisk egenvårdskoncern med huvudkontor i Norrköping som tillverkar och säljer naturläkemedel och kosttillskott. Inom Vitamex Production AB finns ett reklamationssystem för interna och externa reklamationer som hanteras pappersvägen. För att underlätta hanteringen önskade man ett webbaserat behörighetsstyrt datasystem. I det här examensarbetet beskrivs utvecklingen av ett webbaserat system där fokus har lagts på användbarhet. För utvecklingen har designteorin Usability Engineering använts.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 Beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   Beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn Beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn Beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.