Fr.o.m. 2004-07-01 ska ATB Väg 2004 användas vid Vägverkets Bergmaterialupphandlingar. Allt Bergmaterial ska testas enligt den nya europastandarden. Det ska bara finnas en metod för att testa en egenskap och därför ersätts sprödhetstalet med Los Angelesvärdet. Syftet med denna undersökning är att pröva om testresultatet påverkas av vilken bergart som testas.

Syftet med detta examensarbete är att säkerställa kvalitet i bergtäkten Verksamheten, ägt av E.Lindkvist Åkeri AB. En kvalitetssäkring ger nödvändig information både för täktägaren och för ev. köpare av Bergmaterial. Arbetet baseras på information från Länsstyrelsen, på intervjuer med täktägaren, på studier av berggrundskartor från SGU i Malå och på fältstudier. Vidare information har hämtats från internet och facklitteratur, se referenslista.

I dagens samhälle krävs stora mängder Bergmaterial för att infrastruktur och byggnationer av olika slag ska kunna utföras, samtidigt ses naturgrus som en allt mer värdefull resurs där uttagen måste minska. Det finns alltså ett stort behov av bergkross som är det naturliga ersättningsmaterialet till naturgrus och intresset för att använda reststen från blockstensbrytning har i och med det ökat.Täktverksamheten i Kalmar län har gamla anor och syftet med den här studien var att inventera och dokumentera den reststen som finns i gamla och befintliga täkter. Reststensupplagen har sedan med hjälp av uppsatta kriterier klassats efter deras olika värden. Modellen som utarbetats är också tänkt som ett hjälpmedel vid framtida reststensinventeringar.23 stycken potentiella reststenstäkter inventerades varav elva stycken visade sig vara exploaterbara. Sju stycken var av mycket stort exploateringsvärde och fyra stycken visade sig vara exploateringsvärda.

Detta arbete utgörs av en jämförelse mellan tre olika kornsorteringar på krossat Bergmaterial som används i förstärkningslager i vägkonstruktioner. Jämförelsen består främst av bärighetsmätningar utförda med särskild mätapparatur, plattbelastning och med en ny vält försedd med en ny datoriserad typ av vältmätarutrustning, som kalibrerats mot de plattbelastningsprov som tagits. Arbetet är utfört på ett vägobjekt under utförande. Objektet på rv. 26 fd.

Dagens standarder vid byggnation med krossat Bergmaterial baseras på naturliga material trots att skillnader förekommer mellan materialen. Naturgrusets jämna och rundade korn skiljer sig från det krossade materialets kantiga och råa yta och ger på så sätt olika egenskaper för materialet. När naturgrus packas glider de runda kornen lätt på varandra och man erhåller ett bättre packat material medan kornen i det krossade materialet hakar fast i varandra och materialet erhåller sämre packning än det naturliga även om samma packningsenergi används.I detta examensarbete har laboratoriearbete utförts på ett krossat finfiltermaterial till en vattenkraftsdamm. Syftet är att studera effekten av packningsarbetet med avseende på porositet och metoder för att studera materialseparation. Materialseparation innebär en omfördelning i kornstorleksfördelning för ett material som resultat av hantering och packning.

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och Bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden.  För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet.

Stenmjöl i fraktionen 0-2 mm är i de flesta fall en restprodukt vid Bergmaterialsframställning. Detta läggs på stora upplag och marknaden för produkten är liten. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma om stenmjöl kan användas vid jordförbättring för att på så sätt hitta en ny marknad för produkten. Arbetet jämför även material med olika glimmerhalter för att påvisa de eventuella skillnader som kan finns mellan dem. Materialens fysikaliska och kemiska egenskaper har analyserats med olika analysmetoder som kornstorleksfördelning, petrografisk analys, permeabilitet, kapillaritet och laktest (2-stegs skaktest).

5 till 7 miljoner ton asfalt har tillverkats och lagts ut under de senaste åren i Sverige och anläggningsbranschens årliga omsättning ligger på ca 4 mljarder kronor per år. Samtidigt har asfaltmarknadsbranschens upphandlingsmetoder varit ett diskutabelt ämne runt om i världen.Examensarbetet består av en geografisk prisjämförelse av asfalt och studera de ingående faktorer som påverkar priset. Intervjuer har gjorts med beläggningsentreprenörer från olika företag i Mellan- till Sydsverige. Resultatet påverkas av att reliabiliteten är låg eftersom relativt få aktörer har svarat på frågeformuläret, men visar på kraftiga prisskillnader mellan olika regioner. Totalkostnaden för beläggning, emulsion, Bergmaterial, transport, maskin och hantverk skilde nästan 50 % mellan den med lägst och den med högst pris.

Föreliggande arbete har syftat till att dels undersöka glimmers förmåga att absorbera och kvarhålla fukt genom kapillära krafter i jämförelse med finfraktion utan glimmer, och dels att studera glimmers kohesiva egenskaper. Även en litteraturstudie har genomförts med inriktning att belysa den påverkan som glimmer har på Bergmaterialegenskaperna och vilka problem det medför i byggkonstruktioner. Fyra olika provmaterial av fraktioner mellan <0,063-2,0 mm med varierande glimmerhalt har studerats med avseende på kohesion, absorptionsegenskaper samt förmåga att kvarhålla fukt. den specifika vattenabsorptionen (mg vatten/1 g prov) har beräknats och volymförändringar vid vattenmättning har registrerats. undersökningens resultat indikerar stark att andelen fri glimmer i finfraktion har stort inflytande vad gäller magasinering av fukt.

Examensarbetets mål är att beskriva och beräkna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida Bergmaterialbehov med utgångspunkt från bygg- och anläggningsprojekt som pågår och som planeras. Syftet är att få en sammanställning som visar om materialet räcker till eller om det finns behov att öppna nya täkter. Sammanställningen kan med fördel användas av kommunerna som planeringsunderlag beträffande nya vägbyggnadsprojekt. Alla tillståndsgivna täkter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och täkternas kapacitet har också tagits fram. Även alla pågående och planerade vägarbeten kommunvis och årsvis från år 2005 fram till 2009 har karterats.

Hur ett obundet lager i en vägkropp med höga glimmerhalter och vattenkvoter påverkas av tjäle diskuteras, och då särskilt inverkan på packningsgrad och bärighet. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma hur bärlager av krossat berg, med olika glimmerhalter, påverkas av vatten och tjäle. Det finns svårigheter med att enbart bedöma glimmerhaltens effekt, då även andra mineralserier och fysiska kvaliteter påverkar ballastmaterialet egenskaper. Kornform och kornstorleksfördelning är parametrar som inverkar på hur ett ballastmaterial fungera t.ex. vid packning, dränering och tjäle.

Borrare/sprängare blir man genom att välja inriktning Anläggning på gymnasieskolans treåriga byggprogram eller genom godkända utbildningsgivare inom olika företag. Utbildningarna finns spridda över hela Sverige. Organisationer/föreningar som Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), Bergsprängningsentreprenörernas förening (BEF) och Rådet för sprängteknisk utbildning fyller en viktig funktion för att stärka och följa säkerhet, kvalité, kostnad och därmed ge stöd att följa de lagar och förordningar som gäller för borrnings- och sprängningsarbeten. Framtidsutsikterna för yrkena är goda, eftersom Sverige har god tillgång på Bergmaterial och vår produktion är stor i förhållande till övriga Europas. Dessutom behöver vägnätet underhållas och förbättras.

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS Programområde 1 Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS är ett samarbetsprojekt mellan mineral-, Bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under åren 2003-2005. Arbetet inom programområdet inriktades på utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mål med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som används vid design och simulering av processerna borrning, sprängning, krossning samt malning. En annan viktig målsättning var att genom fallstudierna få en uppfattning om vilka typer av optimeringsåtgärder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser beträffande språk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

Detta examensarbete har haft som mål att vidare undersöka glimmers förmåga att absorbera och hålla kvar fukt. En mindre litteraturstudie har även genomförts för att ytterligare belysa de problem som kan uppstå vid användning av glimmerrika bergarter i byggnadskonstruktioner. Fem olika material användes i fem olika fraktioner från <0,063-1.0mm. dessa prover analyserades i avseende på fri glimmer halt. efter detta har proverna mättats med vatten under först 14 dagar.

Markförstärkning i ett vägbygge kan göras på olika sätt. I detta examensarbete jämför vi två av dessa metoder, nämligen massutskiftningsmetoden och användning av kalkcementpelare ur energi- och miljösynpunkt. För att jämföra dessa två metoder togs fram ett excelbaserat räkneverktyg där resultatet av energiförbrukningen fås i kWh och koldioxidemissioner i ton CO2. Denna jämförelse gjordes för ett specifikt vägprojekt som använde massutskiftningsmetoden för vägunderbyggnaden. Det som ingick i beräkningen var schaktning, fyllning, krossning, sprängning, transporter och kalkcementpelare.