Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med dyslexi. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna arbetar utefter vad teorierna och styrdokumenten sÀger eller om de arbetar pÄ egen hand efter egna erfarenheter och teorier. För att ta reda pÄ detta valde vi att göra bÄde personliga och mailintervjuer med bÄde lÀrare och specialpedagoger. VÄra resultat visade att de flesta arbetar efter teorierna och styrdokumenten. Alla vÄra respondenter anvÀnder sig av de hjÀlpmedel och ÄtgÀrder som finns att tillgÄ.

Detta examensarbete handlar om mÄngkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mÄngkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvÀrlden samt att ur fyra verksamma lÀrares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mÄngkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har anvÀnt mig av övrig litteratur utöver forskning dÄ det varit svÄrt att fÄ tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag anvÀnt stÀmmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berÀttelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berÀttelserna till sitt vardagsliv.Den frÄgestÀllning som vi har utgÄtt ifrÄn Àr:Vad pratar barn pÄ fritidshem om nÀr de samtalar kring film med fiktivt innehÄll?Vad sÀger barn om hur fiktivt innehÄll som de sett pÄ film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ fram empiri att analysera. Vi har utgÄtt frÄn barns perspektiv dÄ vi har försökt att se vÀrlden ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmÀrksamma barns perspektiv om forskaren vill fÄ kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av vÀrlden. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehÄlla barns perspektiv dÄ de Àr experter inom omrÄdet.I vÄr metod har vi anvÀnt oss av gruppintervjuer dÄ barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och Äsikter.

Att vara först pÄ en olycksplats kan innebÀra en stor kÀnslomÀssig stress för ambulanspersonal. Miljön kan vara kaotisk och sjuksköterskan bÀr ansvaret för att göra en korrekt bedömning av den eller de drabbade. Inom ambulanssjukvÄrden anvÀnds olika koncept som arbetsredskap vid hÀndelser och olyckor. AmbulanssjukvÄrden i norr har fÄtt utbildning i prehospital sjukvÄrdsledning som ska kunna anvÀndas frÄn vardagliga hÀndelser till stora katastrofer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av prehospital sjukvÄrdsledning.

Bakgrund: Allt mer av den palliativa vÄrden bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor trÀffar ofta nÀrstÄende som vÄrdar svÄrt sjuka och döende personer i hemmet. VÄrden idag tar inte vara pÄ de nÀrstÄendes möjligheter och kunskaper. VÄrdpersonalen fokuserar pÄ den sjuke och glömmer bort de nÀrstÄendes behov. Syfte: Var att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av att leva nÀra en svÄrt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som anvÀndes var en sjÀlvbiografistudie, dÀr materialet analyserades med en narrativ metod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslÀrares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhÄllningssÀtt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslÀrare anstÀllda inom UmeÄ kommun. InnehÄllet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrÄn litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslÀrares arbetssÀtt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsÀttningar samt kön och genus.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi Àr intresserade av Àr de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebÀra. FrÄgestÀllningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende pÄ (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehÄll samt pÄ (3) insatsens betydelse. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Syftet med undersökningen Àr att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lÀrares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara sÄ. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lÀrare har om Àmnet samt vad dessa har med sig frÄn sin yrkesutbildning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit enkÀter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som pÄverkar lÀrarnas syn pÄ grupprocesser. Det vi sett Àr att tvÄ kulturer pÄverkar lÀrarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att lÀraren i sin roll behöver kunskaper inom Àmnet, men att de fÄtt dessa utanför och före lÀrarutbildningen och inte genom den.

Syftet med studien Àr att ur ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollÀrare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i lÀroplanen, Uppföljning, utvÀrdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter frÄn Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod anvÀnds den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanstÀllts och tematiserats utifrÄn de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den hÀr studien varje enskild förskollÀrares verklighet nÀr intervjun Àger rum. Dessa horisonter benÀmns i studien nuet, framtiden och verkligheten, dÀr nuet Àr intervjun före kompetensutbildningen, framtiden nÀr utbildningen genomförts och verkligheten nÀrprocessen i arbetslaget har startat..

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.

Äldre och sexualitet har bĂ„de inom vĂ„rden och i samhĂ€llet varit ett tabubelagt omrĂ„de med mĂ„nga fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro ocksĂ„ psykosociala aspekter som kĂ€nslor, attityder och relationer. Sexuella kĂ€nslor och behov finns med genom hela livet och mĂ„nga Ă€ldre Ă€r sexuellt aktiva lĂ„ngt upp i Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att beskriva nĂ„gra Ă€ldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försÀsongsanstÀllda reseledares arbete och arbetsuppgifter. DÀrutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i sÄ fall hur, erfarenheter, lÀrdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie bestÄende av Ätta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen Àr enresearrangör som sÀljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mÄngaÄr varit ledande pÄ marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra nÄgotextra till resenÀren, och att ge gÀsterna mer för pengarna.För att förstÄ den insamlade empirin anvÀndes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang pÄverkade deras vilja att dela lÀrdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.PÄ vilket sÀtt sjÀlva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjÀlp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlÀrande blev ocksÄ typen av lÀrande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kÀnde sig stÀrkta i sitt utförande avarbetet pÄ grund av det sjÀlvstyre som organisationen öppnade upp för.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda pÄ om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser pÄ deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i SkÄne och som anvÀnde kollektivtrafiken minst tvÄ gÄnger i mÄnaden intervjuades utifrÄn en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade pÄ ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svÄra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hÄllplatsen, veta var man skulle gÄ av samt att byta fÀrdmedel. Vidare visade resultatet av studien pÄ att deltagarnas aktivitetsrepertoar pÄverkades pÄ sÄ sÀtt att de fick svÄrare att utföra vissa aktiviteter, dÄ framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..