Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en e-butik fo?r egenkomponerade askar med chokladpraliner, Pralinbutiken, utifra?n den agila utvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet har utfo?rts av ett team besta?ende av a?tta studenter vid Linko?pings Universitet som en del i ett kandidatarbete inom Civilingenjo?rsprogrammet i industriell ekonomi.Teamet kom fram med ide? och koncept till Pralinbutiken. Rapporten tar upp erfarenheter kring utvecklingsprocessen, arbetsmetodiken och teamet.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvÄrdnadsarbetet kring patienter med Àtstörningar. Litteraturstudien kommer Àven bestÄ av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades pÄ 12 artiklar.

Studiens syfte var att undersöka deltagarnas erfarenheter av att ingÄ i en referensgrupp för en projektverksamhet. Referensgruppen skulle arbeta med att synliggöra vÄld mot kvinnor med funktionsnedsÀttning. Sju referensgruppsdeltagare intervjuades. Intervjuerna bearbetades huvudsakligen med meningskategorisering utifrÄn grundad teori, men Àven svarsfrekvenser frÄn kompletterande frÄgor med fast svarsalternativ redovisas. Samtliga deltagare var representanter i referensgruppen mellan Ären 2007-2009 och kom frÄn olika föreningar och organisationer i VÀstra Götalands LÀn.

Denna uppsats Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av vÀxelvÄrd. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av vÀxelvÄrdsinsatsen, vilken betydelse vÀxelvÄrd har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvÄrdnadspersonalen. Den teoretiska utgÄngspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen pÄ de anhörigas roll som vÄrdare av sina kroniskt sjuka nÀrstÄende pÄverkar syftet med vÀxelvÄrdsinsatsen. Resultaten pekar pÄ att anhöriga har bÄde positiva och negativa upplevelser av vÀxelvÄrden. Det odelat positiva Àr vila och avkoppling och det mest negativa Àr dÄligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskÀmnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen Àr av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F, samt att lÀrande till stor del Àr relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvÀrvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever frÄn grundskolans skolÄr nio.

BesvÀr frÄn lÀndryggen Àr vanligt förekommande hos patienter inom hÀlso- och sjukvÄrd. PÄ senare Är har metoder frÄn psykiatrin influerat behandlingsarsenalen i den sjukgymnastiska verksamheten, en sÄdan metod Àr Basal KroppskÀnnedom (BK). Syftet med studien var att undersöka kroniska lÀndryggspatienters upplevelser av BK som behandlingsmetod samt sjukgymnasters erfarenheter av metoden. Tre patienter och tvÄ sjukgymnaster i Äldrarna 35 till 60 Är intervjuades. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som metod för att ta del av de intervjuades tankar och erfarenheter kring BK.

Gruppen homosexuella har en sÀmre psykisk hÀlsa Àn gruppen heterosexuella vil-ket kan bero pÄ en strukturell diskriminering i samhÀllet. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle vÀlja att inte vÄrda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. DÀrav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hÀlso- och sjukvÄrd i relation till sexuell identi-tet. Vidare frÄgestÀllningar Àr om och hur sexuell identitet Àr relevant i vÄrdmötet samt vilket bemötande som Àr önskvÀrt enligt informanterna. Metoden för studien Àr att genomföra en induktiv intervjuundersökning, dÀr ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvÄrd ingÄr.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes Àr en livsstilssjukdom som ökar bÄde i Sverige och globalt. EgenvÄrden Àr en viktig del i behandlingen av sjukdomen och Àr en livslÄng uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vÀgledning, motivera och stÀrka personens egenvÄrdskapacitet. För att bÀttre förstÄ personens behov i egenvÄrden Àr det betydelsefullt att sjuksköterskan fÄr ta del av personers erfarenheter av egenvÄrd vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvÄrd vid typ 2 diabetes.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebĂ€ra mycket gemenskap och glĂ€dje men ocksĂ„ en del bekymmer. De kĂ€nslor och villkor syskonen lever med kan vara svĂ„ra att hantera och det kan finnas ett behov av att fĂ„ stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan pĂ„verkas av att vĂ€xa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

Stöd kan ha olika betydelser beroende pÄ i vilket sammanhang det förekommer. Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förÀndras radikalt. Betydelsen av stöd som omvÄrdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var dÀrför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. FrÄgestÀllningarna utgick ifrÄn tvÄ perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vÄrdpersonalens.

Papperslösa mÀnniskor Àr en utsatt grupp i samhÀllet dÄ de ofta lever i en oviss situation vad gÀller arbete, boende, framtid, det sociala umgÀnget och tillgÄngen till hÀlso- och sjukvÄrd. Deras möte med sjukvÄrden kan prÀglas av att kÀnna sig krÀnkt, alternativt rÀdsla för att bli nekad vÄrd eller för att nÄgon av vÄrdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lÄng tid innan de vÄgar söka vÄrd, ibland undviker de vÄrden medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). DÄ vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa pÄ exempelvis en akutavdelning, Àr det viktigt att försöka fÄ en förstÄelse för hur de upplever mötet med sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvÄrd.

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar rörande erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som Àr meningsfulla för klienten, lÀra ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.