Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund:Att fÄ sitt barn inlagt pÄ sjukhus Àr en stor förÀndring för förÀldrar. Detta kan leda till mÄnga olika kÀnslomÀssiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vÄrdpersonal Àr det viktigt att ha kunskap om detta sÄ att familjen kan fÄ en god omvÄrdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förÀldrars erfarenheter och upplevelser av omvÄrdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanstÀllning av vetenskapliga artiklar.

Man har genom forskning inte kunnat dra nÄgon generell slutsats angÄende orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. VÄrt syfte var att i möjligaste mÄn Äterspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrÄn familjeförhÄllanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansÄg vara orsaken till just deras insjuknande, men ocksÄ vad som var anledningen till att de slutligen bestÀmde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frÄgestÀllningar som: Hur kan familjen pÄverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansÄg de vara vÀndpunkten för sitt tillfrisknande? För att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter frÄn internationella övningar ? hur de vÀrderas och pÄverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jÀmför ocksÄ uppfattningar ? om vilka kunskaper och erfarenheter som Àr viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext ? mellan de med respektive de utan egen erfarenhet frÄn internationellt övningsdeltagande. Syftet Àr att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.För att granska talet anvÀnds diskursanalys som metod.

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Bakgrund: Ett nÄlstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rÀdsla och oro. StickrÀdsla Àr vanligt förekommande och kan bero pÄ tidigare negativa erfarenheter. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förutsÀttningar för patienten att hantera sin stickrÀdsla och tillgodose patientens grundlÀggande omvÄrdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrÀdsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvÄrdnadsÄtgÀrder. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en dÀr bÄda metoder tillÀmpats.

Hörselskadades riksförbund hÀvdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det Àr vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger pÄ sociala- och lÀrandeaspekter. Studiens mÄl Àr att fÄ fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gÄ i de tvÄ skolformerna, sÄ som de sjÀlva uttrycker det.Studien anvÀnder sig av livsberÀttelser som Àr en del av en narrativ metod.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Det Àr av stort intresse bÄde nationellt och internationellt att höja kvalitén pÄ sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta Àr det ökande behovet av sÀker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vÄrdgivare och mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förvÀntningar pÄ och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/VÄrd Administrativt System) som stöd i omvÄrdnadsarbetet. Speciellt fokus var omrÄden gÀllande utbildning, kunskapsnivÄ, anvÀndarvÀnlighet och pÄverkansmöjlighet. En enkÀtundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en sjukdom som kan drabba bÄde barn och vuxna. NÀr barn drabbas av sjukdomen kan det uppstÄ en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag pÄverkas. UtifrÄn ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, dÀr varje del, familjemedlemmarna pÄverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, nÀr ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod dÀr artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och anvÀndes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strÀvan efter acceptans, utmaningar och osÀkerhet i den nya rollen och Àndrad ansvarsfördelning.Slutsats: UtifrÄn resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förÀndrade ansvarsfördelningen har en pÄverkan pÄ familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen Àn bara det drabbade barnet Àr i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förÀndrade vardagen.

Bakgrund: KÀrnan i omvÄrdnaden bestÄr av mötet mellan sjuksköterska och patient, dÀr patienten görs delaktig. För att kunna mötas krÀvs en god kommunikation. I vÄrden av en patient med ett annat modersmÄl kan sprÄket bli en barriÀr, vilket kan överbryggas med hjÀlp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmÄl. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturbaserad studie, dÀr 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Rapportens övergripande syfte Àr att med fokus pÄ uppskattning synliggöra i vilken utstrÀckning eleverna uppnÄr kursplanens mÄl för skolÄr fem, att ?kunna jÀmföra, uppskatta och mÀta lÀngder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet Àr Àven att se vilka erfarenheter eleverna hÀnvisar uppskattningarna till samt om eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.TillgÄngen till litteratur och forskning kring eleverna uppskattningsförmÄga Àr begrÀnsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först Är 1994, varpÄ studien Àr intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolÄr fem och innefattade tvÄ delar.

Projekt Àr en etablerad arbetsform pÄ bland annat kunskapsföretag inom mÄnga olikaaffÀrsomrÄden. Ett projekt har ett mÄl, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfÀlligt samla expertkompetens frÄn mÄnga olika omrÄden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplÀgget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet Àr sÄledes projektledarens kompetens avstort vÀrde.Projektledare kan lÀra av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det Àrviktigt att behÄlla kunskap inom organisationen dÄ kunskapsföretag Àr beroende avkunniga anstÀllda och företagets affÀrsidé bygger pÄ att sÀlja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Bakgrund: Att vÄrdas i en flerbÀddssal med andra medpatienter kan medföra bÄde positiva och negativa erfarenheter för patienter. NÀr en mÀnniska intar rollen som patient hamnar hen i en situation dÀr patientens avskildhet kan bli svÄr att bevara och vÀrdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vÄrdas i en flerbÀddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var bÄde kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrÄn databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanstÀlldes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benÀmns som Att vÄrdas i en flerbÀddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sÀllskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara sjÀlvstÀndighet och vÀrdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benÀmns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbÀddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vÄrdas i en könsblandad flerbÀddsal som ett hot mot vÀrdigheten.